Rasistisk politik bakom nidbilderna

Protesterna mot de nidbilder som först publicerades av danska Jyllands-Posten har fortsatt samtidigt som flera regimer i såväl Väst som i Mellanöstern försöker hitta vägar som kan dämpa krisen.
Men diplomati och överenskommelser mellan olika representanter från samhällets elit, över huvuden på massorna, tenderar bara på sikt att förstärka krisen och spänningarna mellan imperialismen i Väst och de fattiga som protesterat.

Karikatyrteckningarna publicerades inte för att ”testa yttrandefrihetens gränser” utan var en följd av den rasistiska politik som den danska regeringen, ivrigt understödd av Jyllands-Posten, bedrivit sedan flera år tillbaka. Nidbilderna var en provokation som högerislamister kunnat utnyttja och som medfört att rasistiska partier/grupper i Europa kunnat dra fördel av den kris som följt.
Den danska högerregeringen, som regerar med stöd av det rasistiska Dansk Folkeparti, har såväl genomfört drastiska inskränkningar i invandares och flyktingars rättigheter som slaviskt stött Bushs krigspolitik.
Det är inte heller ”tryckfriheten” som idag oroar Danmarks statsminister utan ”det som gör honom mest upprörd är att konkurrenter till danska företag försökt dra vinning av situationen” (International Herald Tribune 10 februari).

Islamofobi
Den danska regeringen är inte ensam om att bedriva denna politik. Främlingsfientlighet, stängda gränser och islamofobi utgör hörnpelarna i den Fästning Europa som EU bygger. Sverige är inget undantag och det återspeglas på flera sätt. Ett är politikernas tal om att ”vi måste stödja Danmark”, det vill säga den danska regeringen.
Säkerhetspolisens (Säpo) ”Galna terroristsjuka”, för att citera Aftonbladets Peter Kadhammar, är ett annat exempel. Kadhammar noterade att: ”I Säpos rapport finns inte ett enda exempel på det som normalt kallas terrorism i debatten och nyhetsrapporteringen... Ändå domineras debatten av de terrorister som uppenbarligen inte finns i Sverige – dessa farliga muslimer, som är särskilt benägna att falla offer för galna terroristsjukan. Så här beskriver Säpochefen Klas Bergenstrand faran för unga muslimer. ‘... först blir han radikal, därefter fundamentalist, sedan extremist och slutligen terrorist’” (Aftonbladet 28 januari). I kölvattnet av denna ”hotbild” har förslag lagts om att elever ska uppmanas att bli angivare om de ser några misstänkta möjliga terrorister bland sina muslimska klasskamrater.
Särskilt efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 har islam demoniserats, medan imperialismen i Väst porträtterats som en högre civilisation baserad på demokrati. Detta för att ursäkta såväl en skärpt flyktingpolitik som nya lagar och förordningar som inskränker de demokratiska fri- och rättigheterna.

Rasistiska budskap
Redan under 1990-talet tävlade de etablerade partierna i Danmark, socialdemokratin var inget undantag, med varandra i främlingsfientlighet och hets mot särskilt muslimer.
I det senaste valet 2005 var det inte bara det rasistiska Dansk Folkeparti som gick till val med parollen att invandrare och flyktingar borde kastas ut eftersom de egentligen är brottslingar.
Det borgerligt liberala partiet Venstre (folkpartiet i Sverige) hade en tvåsidig valannons med texten ”Dags för förändring”  med ett par arabiska tonåringar som jublar över en mycket mild våldtäktsdom. Stats-minister Anders Fogh Rasmussen är också Venstres partiledare.
En av venstres folketingsledamöter, Ellen Trane Nørby, deltog på folkpartiets landsmöte förra året och prisade folkpartiet för att ha anammat Venstres främlingsfientliga politik. Det är de etablerade partiernas främlingsfientliga politik och rasism som banat väg för högerextrema Dansk Folkeparti.

Dansk Folkeparti
Dansk Folkepartis ledare Pia Kjearsgaard kallade för två veckor sedan de muslimer i Danmark som protesterade mot regeringen för ”ogräs” och ”femtekolonnare”. ”Det frö av ogräs, som har rykt in över den danska gränsen – islamister och lögnare – ska vi nog själva ta itu med”, skrev hon i ett veckobrev. Samma ordval och hot kan man hitta på nazistiska hemsidor.
Dansk Folkeparti har gått fram starkt i de senaste opinionsundersökningarna. Anledningen är den polariserade situation som uppstått i Danmark och att vänstern i landet varit på defensiven.
Dansk Folkepartis nye presschef kommer från Jyllands-Posten. Jyllands-Posten har en lång mörkblå historia. Tidningen har alltid varit ett rabiat antikommunistiskt språkrör. På 1920-talet hyllade man fascismen i Italien och till en början hyllades t o m Hitlers nazistparti.
På senare tid har tidningen valt att kalla sig ”obunden”, men är inte mindre höger för det.
Rädslan för en fördjupad, okontrollerbar kris, tillsammans med förlusten av marknader, inkomster och inflytande samt rädslan för att protesterna också ska börja riktas mot de pro-imperialistiska och reaktionära regimer som styr i exempelvis Egypten och Saudiarabien, gör att de styrande agerar i det fördolda för att åtminstone få ett slags ”vapenstillestånd”.

Orsakerna kvarstår
Även om protesterna tillfälligt dämpas, mycket till följd av att islamisterna inte har något att erbjuda, kvarstår orsakerna till krisen – nykolonialismens krig, plundring och förtrycket samt islamofobin.
Rättvisepartiet Socialisterna och vår internationella organisation CWI är motståndare till varje form av diskriminering på grund av etnicitet, kön, sexuell läggning, religion osv. Vi försvarar demokratiska rättigheter som religions-, yttrande- och pressfrihet. Rättigheter som vunnit genom kamp, mot kapitalister och deras politiska representanter.
Att kritisera religioner och religiösa rörelser är en demokratisk rättighet som vi självklart försvarar. Men som socialister är vi motståndare till hets mot muslimer, samtidigt som vi kämpar mot högerislamisternas och kristna fundamentalisters attacker på exempelvis homosexuella och kvinnors rättigheter.
Vi betonar behovet av gemensam kamp från arbetare och förtryckta globalt – mot imperialism, kapitalism, diktaturer, terror och förtryck. Arbetarklassen behöver egna partier och en egen international. I denna kris handlar det om att försvara demokratiska rättigheter för såväl troende som icke troende och att bygga en enad rörelse som kan ta kamp mot rasism och kapitalism och för internationell socialism.

Per Olsson

Tillbaka till sidans topp