Högerns krig mot förorten
I helgen vandaliserades Tensta gymnasium samt sim- och sporthallen bredvid. En skola några hundra meter bort sattes i brand – vad är det som händer?
Oroligheterna bröt ut efter ett polisingripande förra onsdagen (vad för sorts ingripande är oklart). Stora polisinsatser skickades för att ”upprätthålla ordningen”.
Bakom oroligheterna ligger årtionden av nedskärningar, arbetslöshet, sparkade lärare, nedlagda fritidsgårdar, bostadsbrist och rasism. Det är nedrustningen av förorten som sätter sina spår.
I Rinkeby-Kista lever över hälften av alla barn i fattigdom.
De ekonomiska klyftorna mellan fattiga och rika, mellan välbärgade stadsdelar och fattiga förorter blir allt tydligare.
De explosioner av ilska, som de i Tensta och Rinkeby den senaste veckan, är i grund och botten konstruerade av just de politiker som skickar massiva polisinsatser till områdena.
Att ungdomars ilska kulminerar under helger och lov är heller ingen slump. De offentliga rummen är antingen grovt reducerade eller helt borta, fritidsaktiviteterna är begränsade och fritidsgårdarna är nedlagda eller på väg att bli det.
Rättvisepartiet Socialisterna försvarar inte bilbränder och vandalisering, men vi förstår grunden till det och vi förstår den ilska och frustration som ungdomar känner över sin livssituation.
En upprustning av förorterna är absolut nödvändig, framförallt med en satsning på ungdomsgårdar, offentliga rum och fritidsaktiviteter för unga, samt nya, bra, billiga hyresrätter och nya, välbetalda fasta jobb.
Det behövs krafttag mot arbetslöshet och utanförskap och en upprustning av Tensta och Rinkeby torg. Det behövs nya fritidsgårdar. Det behövs fler lärare och elevvårdande personal på skolorna.
De etablerade partierna planerar inte att göra någonting åt situationen i förorterna, förutom en ökad polisnärvaro som inte bara provocerar utan även skapar en känsla av ökad övervakning.
Den ilska som finns bland unga i förorterna måste vändas mot de ansvariga politikerna och det system som ligger till grund för fattigdomen och utanförskapet. Det finns en politisk sprängkraft i förorterna som det behöver byggas en rörelse runt som utmanar det politiska etablissemanget och dess nedskärningspolitik.
Anna Löfgren
