Mahmood jagar svenskheten

BOK	Jakten på svenskheten
Författare	Qaisar Mahmood
Förlag	Natur & Kultur

Byråkraten Qaisar Mahmood, född i Lahore, Pakistan och uppvuxen i Tensta ger sig ut på sin motorcykel på en antropologisk resa genom Sverige i jakt på det riktigt sven­ska. Vad ska han behöva göra för att bli en del av gemenskapen?

För att finna svaret tvingar Mah­mood sig själv att socialisera med i princip alla han möter, turister, motorcyklister och lindy hop-dansare. Vi får följa med till småorter, ­storstäder, förorter och innerstaden. Utdrag ur Svenska historien blandas med ­egna iakttagelser både från Mahmoods barndom i Tensta och medelklasstill­varon som småbarnspappa på Odenplan.

Jag hade höga förväntningar på roadtripen genom Sverige, men blev lite lätt besviken redan efter några kapitel. Jakten på svenskheten är en lättläst bok med korta beskrivande meningar, en stil som rimmar illa med ambitionen att en gång för alla identifiera det svenska. Detaljerna som finns där för att skapa samman­hang och kontinuitet blir till långa utläggningar som inte leder ­någonstans. Vi hade inte behövt följa med på varje hamburgare, kaffepaus eller tankning.
Syftet är antagligen att berättelsen ska bli mer personlig, men tyvärr är språket stundtals såpass fantasilöst att detaljerna bidrar till att tunna ut innehållet.

Det är när Mahmood redogör för fakta som boken blir riktigt stark. Som när han på bara några rader lyckas sammanfatta bruksmentalitetens uppkomst. Eller när han presenterar en teori om varför Sverigedemokraterna har blivit stora just i Karlskrona. Även i beskrivningen av källan till idén om nationalstaten lyfter boken. Tyvärr är analyserna inte alltid lika skarpa. Egna teorier utan egentlig vetenskaplig grund presenteras som självklara sanningar, vilket blir aningen raljerande. Men då Mahmood bygger analysen på fakta och personliga erfarenheter istället för retoriska frågor blir resultatet medryckande, som i det allra sista kapitlet:
”Det närmsta jag kan komma att beskriva det jag upplevt är att svenskheten kan liknas vid en lök som består av olika lager. Bonde-, bruks, industri- och det postmoderna samhället har bidragit med varsitt lager till såväl föreställningen om svenskheten som till de faktiska normer och beteenden som existerar i ­dagens Sverige. Varje lager har byggt vidare på tidigare lager. Genom globalisering och invandring läggs just nu ett ytter­ligare lager till den svenska löken.”

Hade Mahmood begränsat sina torra utsvävningar och förnumstiga analyser och istället hållit sig till pedago­giska och engagerande fakta hade boken kunnat bli en fullträff.
Nu blir istället Jakten på svenskheten ett bra alternativ till sommarens slöläsning av tveksamma deckare.

Natalia Medina