Mörka moln för svensk kapitalism

Det råder fortsatt stor osäkerhet i svensk ekonomi. Riksbankens prognos är en tillväxt på bara 0,7 procent i år och 1,7 procent nästa år.

Regeringen gissar på det dubbla i år och hela tre procent nästa år. Finansminister Anders Borgs prognos verkade också stärkas av preliminära siffror om en tillväxt på 2,6 procent under andra kvartalet.
Men de allra flesta kapitalistiska ekonomer, inklusive Svenskt Näringsliv, ligger närmare Riksbanken. Orsaken är stora orosmoln i svensk ekonomi, som Riksbankschefen Stefan Ingves varnar för, varav flera liknar de faktorer som utlöst den akuta krisen i andra europeiska länder.
 
• Skulderna. Sverige är världens tredje mest skuldsatta land, enligt USA-banken Morgan Stanleys rapport Global Market Forecast. De totala skulderna i Sverige uppgår enligt undersökningen till 450 procent av BNP. Många EU-länder har liknande skuldnivåer. Betydligt högre har ettan och tvåan, Storbritannien och Japan, som ligger på 600 respektive 900 procent av BNP.
De största skuldökningarna i Sverige står hushållen och finansbolagen för. Hushållens skulder har ökat från att för 15 år sedan ligga på 100 procent av årsinkomsten till att nå 170 procent år 2010.
Konsumtionen, som står för en stor del av den ekonomiska tillväxten, har till stor del byggt på krediter. Tillsammans med skattesänkningarna har detta dolt att löneandelen av BNP sänkts till 45 procent, jämfört med 55 procent för 30 år sedan.

• Bankberoendet. Sveriges banksektor är också en av de största i Europa med tillgångar på över 500 procent av BNP. Bara i Storbritannien, Schweiz och Nederländerna är banksektorn en ännu större andel av landets ekonomi.
I Irland motsvarade bankerna innan krisen 400 procent av BNP. Trots att statens finanser samtidigt var i balans rasade allt samman när bankerna skulle räddas. Bankerna i sin tur var knutna till banker i hela Europa genom affärer på många tusen euro. Priset fick betalas med en arbetslöshet på över 20 procent, sänkta löner och nya straffskatter för vanliga hushåll.

• Exportberoendet. Den kanske närmaste orsaken till att svensk ekonomi bromsar är minskad export. Efterfrågan ”försvagas när i stort sett alla Sveriges viktigaste exportmarknader präglas av växande osäkerhet” skrev Swedbank i sitt månadsbrev i slutet av juni. 
Det är inte bara krisen i Europa som spelar in. Även minskad tillväxt i Kina påverkar den svenska ekonomin, vars export motsvarar 50 procent av BNP. En stor del av tillväxten och de nya jobb som skapats i Norrbotten de senaste åren bygger på export av råvaror.

• Arbetslösheten. I maj var 7,4 procent öppet arbetslösa, en ökning från 7,4 procent i april. Swedbank tror att det kan vara 8 procent innan årets slut. I juli var 210 853 öppet arbetslösa och 164 661 deltog i program med aktivitetsstöd. Arbetslösheten är ett av skälen till hushållens ökade pessimism om landets ekonomi.
Regeringen erkänner genom sin avvaktande inställning att svensk kapitalism inte är isolerad från den globala krisen. 

Per-Åke Westerlund