Kritiken växer mot privata LSS-boenden

Publicerad av Camilo Ernesto Maureira Flores

Tema: Kommunal

 (photo: Sebastian Olsson)
Om man har heltidsjobb på ett LSS-boende spenderar man utöver de avlönade timmarna ytterligare 50 nästintill oavlönade timmar på jobbet varje månad – helt enligt kollektivavtal.

Personal jag pratar med har en känsla av att jämt vara på jobbet. När de väl slutar för dagen går de direkt hem för att vila inför nästa arbetsdag. Sedan det privata vårdföretaget började driva LSS-boende har antalet anställda minskat samtidigt som arbetssituationen har blivit mer pressad.
En betydande förändring är ­också villkoren för den så kallade sovjouren. När man har jour sover man på boendet mellan kl 23 och 07 – och finns tillgänglig ifall något skulle hända under natten. Men trots att man befinner sig på jobbet, räknas inte jouren in i den totala arbetstiden. Sovjouren ger inte heller betalt som normal arbetstid utan kompenseras snarare av en symbolisk summa.
Avtalet har de privata vårdföretagen förhandlat fram med Kommunal.
Man är på jobbet 196 timmar och får betalt för 148 timmar enligt avtalet. Många har gått ner i arbetstid för att orka.

Tidigare räknades halva natten som arbetstid, enligt den så kallade bilaga J som gäller på kommunala boenden. Bilaga J gäller dock inte på privata boenden. Skillnaderna i lön mellan privata och kommunala boenden är stor, 180 kronor för ett helt nattpass på ett privat boende ­jämfört med 400-500 kronor per natt i ett kommunalt boende. Förutom att ersättningen sjönk rejält räknas journätterna inte in i den totala arbetstiden. Om man har sex journätter i månaden jobbar man därmed drygt en vecka extra, som inte räknas som arbetstid.
Missnöjet är utbrett bland personalen på privata boenden. Om inte det nya kollektivavtalet blir bättre kommer arbetsgivarna att ha svårt att få personal framöver.
Hur kunde det här avtalet gå igen-om från början?
Som fackligt ombud har jag frågat våra fackrepresentanter vem som gick med på det här. Det är det tragiska, det är ett kvinnodominerat yrke och hörs inte tillräckligt ­mycket i debatten. Protesterna har inte ­heller varit så stora som de börjar bli nu när personalen har tröttnat.

En som länge försökt protestera mot villkoren för sovande jour i det kollektivavtal som Kommunal har slutit med Vårdföretagarna är Johan­na Larsson, arbetsplatsombud på ett LSS-boende som drivs av Carema.
– Det är ett så totalt orättvist och dåligt avtal just vad gäller jourbiten. Jag tycker det vore en självklar fråga för Kommunal att driva. Det tyckte jag redan i förra avtalsrörelsen.
Kommunal har inte tagit strid i frågan tidigare. Men inför årets avtals­rörelse har fler börjat höja sina ­röster. Till exempel uttryckte de allra flesta att jouren var en av deras viktigaste frågor, när Kommunal anordnade en avtalskonferens för de sektioner som organiserar anställda på privata vårdföretag. Minst 60 motioner med krav på förändring av kollektivavtalet har också lämnats in av Kommunals medlemmar.
Samtidigt är det så att frågan om nattjour inte enbart inskränker sig till att handla om facket.

I första hand är det en politisk fråga. Till exempel att man börjar prata om värderingar före ekonomi. Antingen att man ställer högre krav på dem som utför de här verksamheterna eller tar tillbaka dem i offentlig regi.
Carema och de andra privata aktörerna gör ju vad de säger att de ska göra – att tjäna pengar på verksamheterna. Och så länge de säger sig uppfylla kraven i avtalen gör de ju inget fel, men kraven från politikernas sida är alldeles för lågt ställda.

Avtalet löper ut den 31 augusti 2012 och förhandlingarna startades på allvar under augusti.
Jag och många kollegor väntar spänt på vad avtalsförhandlingarna mellan Kommunal och Vårdföretagarna ska resultera i. Vi måste ställa krav på fackledningen och börja diskutera eventuella konfliktåtgärder om så skulle krävas för ett bättre avtal.
Camilo Ernesto Maureira Flores