Matpriset ökar – skördarna minskar
1 miljard människor svälter i världen
Under 2010 beräknade Världsbanken att omkring en miljard av världens befolkning på sju miljarder människor var undernärda. Sex miljoner barn dör i världen varje år av undernäring innan sin femårsdag.
”Snälla herrn, kan jag få lite mer?” Det är inte bara dickensianska föräldralösa barn som är tvungna att kämpa för den mest grundläggande dagligvaran – mat.
Även i de ”mest utvecklade” kapitalistiska länderna är profitsystemet inkapabelt att tillhanda folk en balanserad diet.
18 miljoner människors liv i Sahelregionen i Västafrika hotas för närvande av dåliga skördar och höga matpriser.
I juli i år ökade de globala matpriserna med 10 procent. Majs- och sojapriset ligger nu högre än de tidigare rekordnivåerna under matkrisen 2008.
”Rekordtorkan i USA och de dåliga skördarna i östra Europa ligger bakom prisökningen som äventyrar tillgången på mat för miljontals fattiga i världen, särskilt i importberoende länder,” varnade Världsbanken.
Extremtorkan i USA – världens största exportör av majs och sojabönor – har sammanfallit med att Ryssland – en av världens största veteexportörer – drabbats av den värsta torkan på 130 år.
Allt eftersom klimatförändringarna leder till ökade förekomster av extrema väderhändelser som torka, tsunamikatastrofer och översvämningar, kommer följderna för matproduktionen att bli förödande. I takt med att skördarna krymper, stiger också spannmålspriserna på den globala marknaden.
Men det finns andra faktorer som påverkar matpriserna. Då världens storbanker gick in i en kris under 2007-2008 blev ett resultat att det utvecklades en spekulationsvåg om framtida varupriser.
Spekulanter, banker och finanshus köpte upp och lagrade varor, vilket inte bara ledde till prishöjningar utan också till att utbudet minskade.
Spekulanter har återigen välkomnat den senaste krisen med massiva matprisbudgivningar.
Deras attityd till ökade priser summerades av en fondadministratör: ”Det är som om en stor penningkran har öppnats” rapporterade nyhetssajten bloomberg.com den 23 juli.
”De höga matpriserna belastar inte bara de fattigas inkomster, de leder också till mer politisk oro runt om i världen”, trumpetade Economist nyligen ut.
Under år 2008 ägde det rum matkravaller i Västafrika, på Haiti, i Marocko, Bangladesh och på Filippinerna. Efter en generalstrejk mot höga brödpriser i den egyptiska staden Mahalla beordrades militären att baka och distribuera subventionerat bröd för att förhindra ytterligare protester.
Medan Tunisien och Egypten var mitt uppe i revolutionära omvälvningar i början av 2011, vilket delvis underblåstes av ökande matpriser, köpte Algeriet upp 800 000 ton vete och Indonesien 800 000 ton ris – vars båda styrande eliter försökte förhindra omvälvningar i sina egna länder.
Denna utväg för att avvärja omvälvningar är inte desto mindre begränsad. Många länder har avsevärt minskat sina spannmålslager då de ansett dem vara onödiga.
Det finns väldigt många och allvarliga hot mot matproduktionen, i synnerhet klimatförändringar, men det enskilt största hotet är sättet som maten produceras på.
Så länge matvaruindustrin i vinstsyfte kontrolleras av privata företag och spekulanter kontrollerar priserna, kommer miljontal människor att fortsätta att svälta eller lida av undernäring.
I Väst ökar andelen undernärda fattiga familjer samtidigt som miljontals andra lider av hälsoproblem som fetma till följd av ohälsosam men högprofitabel färdig- och snabbmat.
CWI och RS kämpar för att produktionen av mat, liksom annan produktion, ska ställas under arbetarnas och de fattigas demokratiska planering och kontroll i allas intresse.
När det kapitalistiska profitmotivet väl har avskaffats kommer det att vara fullt möjligt att radera ut hungern.
Iain Dalton
