Signe Engström är förtidspensionerad och gillar inte regeringens bolagsskattesänkning. ”Man blir ju helt vansinnig. Vad tror regeringen att pensionärer har för inkomst?”, undrar hon.
Foto:
4,5 miljarder till tio bolag – 50 spänn till pensionärerna
Medan framförallt storföretag får dela på 16 miljarder kronor i skattesänkningar får pensionärerna 50 kronor i skattesänkning till en total kostnad av 1,15 miljarder kronor, d v s 7 procent av vad direktörerna får.
– Man blir ju helt vansinnig. Vad tror regeringen att pensionärer har för inkomst? frågar sig Signe Engström, förtidspensionär.
Av 16 miljarder kronor i bolagsskattesänkning finansieras 8,8 miljarder kronor av skärpta avdragsregler för interna räntor, de så kallade ”räntesnurrorna”, som bland annat används av riskkapitalbolag för att flytta vinster till skatteparadis. Med andra ord kan man säga att regeringen Reinfeldt belönar bolagens skattesmitning med sänka bolagsskatter.
Vem som gynnas av skattesänkningen visas av att 4,5 miljarder kronor, 28 procent, av skattesänkningen går till tio storbolag i Sverige. Till exempel skulle Telia Sonera med dagens vinstnivå få en skatterabatt på 700 miljoner kronor. Andra vinnare är de svenska storbankerna.
”Förslaget” i sin helhet är en injektion av kapital till hela företagssektorn, hävdar en nöjd Elisabeth Thand Ringqvist, vd för (stor)Företagarna.
Bland småföretagen är man dock inte speciellt nöjd. Förslaget innebär inte mycket skillnad för verksamheten, eftersom vinsterna ändå oftast är små.
För en majoritet av pensionärerna innebär skattesänkningen ca 50 kronor mer i månaden. För många äts kostnaden snabbt upp, av exempelvis höjda hemtjänstavgifter.
– Man blir ju helt vansinnig. Vad tror regeringen att pensionärer har för inkomst? En släkting till mig har knappt 9 000 kronor i pension och måste få hjälp av sina dotter för att klara sig. Andra har inte råd gå till läkaren och hämta ut medicin samma månad. Vilken skillnad gör 50 kronor då? frågar sig Signe Engström.
Här har Socialdemokraternas utförsbacke högerut varit uppenbar.
– Vi socialdemokrater har alltid stått för en konkurrenskraftig bolagsskatt, på så sätt är det bra att den sänks, säger Magdalena Andersson, Socialdemokraternas talesperson för ekonomisk politik, till Svenska Dagbladet den 13 september.
Men för att på något sätt avvika från regeringen tillägger hon:
– Men jag måste se finansdepartementets samlade beräkningar innan jag riktigt kan ta ställning till om Sverige har råd med en sådan här vidlyftig skattesänkning.
– Sossarnas inställning är så snurrig. Göran Persson begravde socialdemokratin och Stefan Löfven har blivit arbetsgivarnas bästa vän, menar Signe Engström.
Även borgerliga tidningar har på sistone börjat visa att regeringens ”reformutrymme”, som framförallt har använts till sänkt skatt för företagen, i praktiken bara är en omfördelning.
”Huvudskälet till att man nu har 23 miljarder att satsa på bland annat forskning och infrastruktur är nämligen att många offentliga utgifter, så som barnbidrag, a-kassa och statsbidrag till kommuner och landsting, inte följer BNP-utvecklingen. På så sätt blir bidragen allt mindre värda, samtidigt som statens skatteintäkter ökar i faktiska kronor. Och vips, så har man ett så kallat reformutrymme” (Svenska Dagbladet den 17 september).
”I själva verket handlar det oftast om att man antingen återställer den tidigare reformen, eller låter den urholkas och använder pengarna till något annat, som med a-kassan”, säger ekonomiprofessorn Lars Calmfors, som tidigare varit ordförande för regeringens Finanspolitiska råd.
Med andra ord: Regeringens budget tar från de fattiga och ger till de rika.
Jonas Brännberg
