Telias skumma affärer sträcker sig långt
Från Kazakstan till Vitryssland, Azerbajdzjan och Uzbekistan. Telia Soneras smutsiga affärer sträcker sig långt.
Telia Sonera Sverige AB är Sveriges största teleoperatör, både sett till omsättning (106 miljarder kronor 2010) och kunder. De senaste rapporterna om mutaffärer gällande Telia Soneras verksamhet i Uzbekistan, har fått mycket uppmärksamhet i media.
Den 19 september avslöjade Uppdrag Granskning att företaget har betalat miljardbelopp för 3G-licenser, telefonnummerserier etc till ett företag lett av Gayane Avakyan, nära kopplat till diktatorn Islam Karimovs dotter. Företaget heter Takilant.
Det om något klingar mutbrott, men företaget nekar till händelsen. VD:n Lars Nyberg säger att han avgår om anklagelserna verkligen stämmer. Bara dagar senare kunde Dagens Industri avslöja att hela Telia Soneras tillväxt kommer från diktaturländer, vilket Offensiv tidigare har rapporterat om.
Om Uzbekistan skriver Amnesty International: ”De två decennier som Karimov styrt landet har kännetecknats av ett brutalt statligt förtryck mot alla former av politisk opposition. Under sommarloven tvingas barn så unga som sju år gamla ut på fälten för att plocka bomull, vilket är landets främsta exportprodukt. Den religiösa förföljelsen är väldokumenterad, tortyren i landets fängelser utbredd. Det finns till och med ett dokumenterat fall där en fånge dödades i ett fängelse genom att kokas levande” (SvD den 6 oktober).
Vart tog pengarna, de 30 miljarder kronor som Telia Sonera betalat för att få äganderätt till 3G-nätet i landet, egentligen vägen? Till dotterns modemärke ”Guli”? Eller lades de på hennes karriär som popsångaren ”Googoosha”?
Kapitalismen har inget samvete. Trots att Telia Sonera, som är delvis statligt ägt (37 procent), har varit inblandade i allt från massakern i Kazakstan i december förra året till misstankar om penningtvätt och mutbrott i diktaturens Uzbekistan, har fyra av de fem största etiska fonderna fortfarande ”kvar Telia Sonera i portföljen”, enligt Dagens Nyheter den 4 oktober.
Vissa menar att detta skulle bero på att företag måste vara dömda för brott innan de plockas bort, andra menar att Telia Sonera helt enkelt ger en bra utdelning. De som däremot fruktar att korruptionsanklagelserna kommer att leda till ekonomisk nedgång har sålt sina aktier, som Nordea Fonder till exempel – vilka också har blivit indragna efter att det uppdagats att Talikant öppnat ett Nordeakonto.
Den 1 oktober beslagtogs Nordea-kontot som innehöll 30 miljoner dollar (200 miljoner kronor). Kontot, som tillhörde det uzbekiska företag som nämndes ovan, togs i förvar av överåklagaren på Riksenheten för korruption. Telia Sonera har själva beställt en utredning av advokatbyrån Mannheimer Swartling. Utredaren Björn Riese säger till DN att han fått helt fria händer vad gäller utredningen.
– Det styrelsen har beställt och det styrelsen kommer att få, är en självständig bedömning från mig och byrån kring det här, säger han till DN den 4 oktober.
Vad utredningen kommer fram till ska redovisas inför styrelsen och allmänheten innan årsskiftet. Man kan ju bara hoppas att Riese inte har någon dotter vars vän kan mutas för 30 miljarder kronor.
Anna Löfgren
