Sundsvalls sjukvård blir ”big business”
Sundsvalls primärvård urholkas nu snabbt av privata vinstintressen. Med hjälp av tvångslagen LOV (Lagen om valfrihet) etablerar sig privata vårdcentraler i de mest attraktiva stadsdelarna.
I Nacksta och Ljustadalen, stora bostadsområden med stora hälsovårdbehov, hotas de båda landstingsägda vårdcentralerna av nedläggning. Nacksta har sedan tidigare förlorat sin skola.
Likt friskolornas skolpeng följer nu landstingets vårdpengar varje patient.
Vårdcentralerna får 2 351 kronor i bidrag för varje listad patient samt 216 kronor för varje besök. Landstingets vårdcentraler, eller hälsocentraler som de heter från och med i höst, har decennier av ständiga nedskärningar bakom och framför sig. Personal har trollat med knäna och sprungit snabbare med allt mindre resurser.
Samtidigt har all förstakontakt med vården styrts från sjukhusen till vårdcentralerna. Mer arbete men färre händer, har lett till långvarig stress och en ofta utsliten personal.
Brist på läkare i primärvården har inneburit extrakostnader och brist på kontinuitet då man tvingats använda sig av dyra stafettläkare. På Ljustadalens vårdcentral gjorde ledning och personal en satsning och kunde bland annat undvika stafettläkare. Vårdcentralen fick pris och hyllades av invånarna i stadsdelen. Men uppryckningen fick aldrig något stöd från landstingsledningen. Chefen för vårdcentralen och flera läkare sa därför upp sig i protest när man dessutom ställdes inför nya krav på nedskärningar.
Landstingspolitikerna från de etablerade partierna har varken protesterat eller kämpat mot mindre statsbidrag. Inte heller har de ställt krav på kompensation för mindre skatteintäkter när arbetslösheten har vuxit och utflyttningssiffrorna stigit. De har istället tagit skeden i vacker hand och administrerat nedskärningar genom att år efter år försämra vården och personalens arbetsmiljö.
Landstingets socialdemokrater och vänsterpartister lade ut de första vårdcentralerna till privata entreprenörer.
Den blå landstingsledningen har med LOV satt fart på privatiseringarna av vårdcentralerna. Med mycket kapital i ryggen och stora riskfria vinster i sikte kan dessa utmana landstingets vårdcentraler med nya, stora fräscha lokaler och kvällsöppet, som till exempel Hermelinen/Sensia på Storgatan med ägaren riskkapitalbolaget CapMan som skattar i skatteparadiset Guernsey.
Nacksta vårdcentral har till exempel förlorat hundratals patienter till den närliggande privata vårdcentralen Sidsjö och hotas nu av nedläggning.
Sexton av landstingets 21 egna vårdcentraler går i år med förlust medan de privata täljer guld. Familjeläkarna hade 2011 en avkastning på eget kapital på 114 procent, Caspiens Vårdteam 100 procent och Njurunda Vårdteam 53 procent.
Ägarna till de privata vårdcentralerna i Västernorrland har också ansett sig ha råd till frikostiga vinstutdelningar till sig själva och aktieägarna, i snitt 600 000 kronor i de senaste boksluten.
Landstingets kostnad för det privata ”valfrihetssystemet” hamnar i år på 1,3 miljarder kronor. Idag har flera av länets privatiserade vårdcentraler lokala ägare, vanligtvis läkare som har slagit sig samman.
Men till SVT:s Mittnytt vittnar de om att stora riskkapitalister står i kö för att köpa in sig i sjukvården i länet. Många av dagens ägare har också fått bud på att sälja till stora vårdspekulanter.
Stefan Lundqvist
