245 varslas varje dag
I september varslades 7 329 personer om uppsägning. Det är en ökning med 60 procent jämfört med samma månad förra året. Men långt ifrån alla planerade jobbneddragningar märks i varselstatistiken. Småföretagens varsel märks inte i statistiken och före varslen har ofta bemanningspersonal förlorat sin sysselsättning.
Arbetslösheten har redan ökat. Det totala antalet inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen uppgick i slutet av september till 393 000 personer (8,4 procent av den registerbaserade arbetskraften). Det är 24 000 fler än för ett år sedan, samtidigt minskar antalet lediga jobb.
– Vi befinner oss nu i en lågkonjunktur och den kommer att förstärkas, sa Tord Strannefors som är prognoschef på Arbetsförmedlingen till SVT den 11 oktober.
De flesta anställda som har varslats jobbar inom industrin, i byggsektorn, skogs- och träbranschen, men varselvågen märks inom hela samhällsekonomin.
”Även hotell- och restaurangbranschen följde den dystra trenden. I september varslades också 97 hotell- och restauranganställda om uppsägning. Det är nästan tre gånger så många som samma period förra året”, skrev Hotell och Restaurangfackets tidning Hotellrevyn den 11 oktober. Nyligen varslade Hälleforsnäs kommun om 31 heltidstjänster inom kommunens omsorg och i måndags varslade Storfors om uppsägning av 25 kommunanställda o s v.
Mer än 50 000 personer har varslats om uppsägning hittills i år. Det är en ökning med över 60 procent sedan samma månad i fjol och den högsta siffran på tre år.
Efter två år (2010 och 2011) av relativt hög ekonomisk tillväxt, samtidigt som arbetslösheten bet sig fast på en hög nivå och antalet långtidsarbetslösa bara ökade, stagnerar svensk kapitalism på nytt. Orsaken till den nya krisen är inte bara en sviktande världsmarknad (Europas kräftgång och inbromsningen i Kina), utan det finns även inhemska orsaker i form av högerpolitikens alla svångremmar. Regeringspolitiken har exempelvis aktivt bidragit till att byggandet har tvärnitat. Minskade statssubventioner har gjort det dyrare att bygga och första halvåret byggdes det 35 procent färre nya småhus och lägenheter än motsvarande period förra året. Trots en skriande bostadsbrist är byggandet rekordlågt och bara i september varslades 893 personer i byggverksamhet om uppsägning.
I år har vidare en rad landsting lagt fram nya hårda nedskärningspaket som innebär färre händer i vården. ”De närmaste två åren väntas det bli 9 000 färre jobb i den offentliga tjänstesektorn. Samtidigt pågår en omvandling, där allt fler inom vård och omsorg jobbar hos privata utförare” (Svenska Dagbladet den 14 juni 2012).
Den djupa ekonomiska krisen som inleddes 2008-2009 har nu gått in en ny fas och vad som hotar är en ”längre period av knapp styrfart [i ekonomin] med segdragen och hög arbetslöshet” (citat ur Handelsbankens senaste konjunkturprognos).
En ny ekonomisk kris kan dessutom mycket snabbare än tidigare få oerhört svåra sociala följder. Två av tre arbetslösa idag får ingen arbetslöshetsersättning alls. Och för många som är med i A-kassan blir ersättningen bara hälften av löneinkomsten om man förlorar jobbet.
De fackliga organisationerna har tagits på sängen av den varselvåg som har inletts och det finns ingen eller liten krisberedskap. Detta behöver omedelbart åtgärdas. Det brådskar med att samla till ett motstånd och formulera egna program och handlingsplaner för att säkra jobb och framtid. Ju längre tiden går efter att ett varsel lagts, desto svårare är det att mobilisera till en kamp för jobben.
Facken bör omedelbart ta initiativ till att bilda rädda jobben-kommittéer, som kan samla dem som vill kämpa på arbetsplatsen och på orten, samt snabbt utlysa demonstrationer och andra massaktioner, inkluderat om så krävs ockupationer och strejker för jobben och framtiden.
