Brittiska Fordarbetare tar strid för biljobben

Ford vill lägga ned i både Southampton och Dagenham

Publicerad av Nick Chaffey

Plats: Southampton Tema: Krisen i bilindustrin

Nyheten om att Ford vill stänga sin Transit-fabrik i Southampton slog ned som en bomb. 950 jobb hotas och till det ska läggas tusentals jobb hos underleverantörer.
Samtidigt ska Ford lägga ned sin motorfabrik i Dagenham, östra London.
Stoppas inte dessa planer upphör Fords biltillverkning i Storbritannien.

Nu gäller det för facken, särskilt fackförbundet Unite, att samla till ett gemensamt försvar för jobben i Southhampton och Dagenham.
Unites generalsekreterare Len Mc­Cluskey har lovat att facket kommer att ta strid mot nedläggningsplanerna. Det löftet måste följas av handling.

–  Detta är en kamp för samhället, för nästa generation, säger en bilarbetare på Ford i Southampton till Offensiv.
Unite ska nu genomföra en medlemsomröstning om strejk eller inte för biljobben. Inför medlemsomröst­ningarna i Southampton och Dagen­ham krävs en kampanj för att få ett rungande ja för strejk.
Det råder ingen tvekan om att Ford-arbetare skulle få enormt stöd från andra fack och samhället i stort om man beslöt att gå ut i en beslutsam strid för jobben. Pressen skulle bli enorm på Fordledning och regering.

På Ford i belgiska Genk, har arbetarna nyligen genomfört strejker och andra protestaktioner mot slakt på biljobb. De engelska Fordarbetarna bör koppla samman sin kamp med den i Belgien.
I rädsla för att marknaderna i Europa ska krympa än mer, har Ford inte återinvesterat sina vinster i Transit-fabriken i Southamptan. Fordled­ningen har visat sig vara helt ovillig till att bygga ut kapacitet och skydda kvalificerade arbetstillfällen. Facken måste därför också kräva att bilindu­strin förstatligas.
Transit är marknadsledande och ett lönsamt fordon för Ford. Men för att tjäna ännu mer pengar vill Ford flytta fabriken i Southampton till Turkiet där lönerna är mycket lägre.

Ford har erbjudit avgångsvederlag, ett erbjudande som vid första anblicken kan tyckas generöst, men inget belopp kan erbjuda en bättre framtid. Avgångsvederlaget räcker som längst i två, kanske tre år. Vad ska man leva av sedan, om det inte finns jobb?
Facket måste förklara att det enda är att rädda fabriken och jobben.

Arbetarna behöver en egen politisk röst. Regeringen gör inget. Högerregeringens Vince Cable försöker svära sig fri från ansvar genom att säga att han inte fick veta något av Ford förrän det var för sent.
Socialdemokratiska Labours ledare i Southampton, Richard Williams, har retat upp fackföreningarna med sitt förslag om att fabriksområden ska bli ett utbildningscentra. Labour ger slaget om jobben förlorat redan innan det har börjat.
Detta visar att kampen för att försvara biljobben måste kopplas till ett bygge av ett nytt arbetarparti.

Nick Chaffey, Southampton