”En ursinnig strid för jobben”

Hur svara varselvåg och ägarnas utpressning?

Publicerad av

Tema: Facklig kamp, Krisen i bilindustrin

 (photo: )
I onsdags den 14 november genomförde ett 40-tal fackliga centralorganisationer i 23 länder Europas hittills största samordnade manifestation för jobb och välfärd, mot en huvudlös åtstramnings- och privatiseringspolitik.

I täten gick Sydeuropa, med generalstrejker i Portugal, Spanien, Italien och Grekland. I exempelvis Frankrike, Rumänien, Slovenien, Tjeckien och Polen genomfördes omfattande demonstrationer.

”I vissa länder, närmar sig folkens ursinne en kokpunkt. Vi behöver omedelbara lösningar för att få ekonomin på fötter, inte kväva den med åtstramning”, varnade Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol.
Att krisens chockverkningar även har nått norra Europa visas av varselvågen i Sverige och exempelvis i belgiska Genk.
I Genk har bilarbetarna vid den stora Fordfabriken genomfört en tre veckor lång strejk mot ett nedläggningsbesked som ställer 4 300 Fordarbetare och tusentals anställda hos underleverantörerna utan jobb. Den 11 november demonstrerade minst 15 000 mot nedläggningen.
Även efter den återgång till arbetet som påbörjades tisdag den 13 november fortsätter bilarbetarna i Genk att blockera all in- och utförsel till Fordfabriken.
I den nedläggningshotade engelska Fordfabriken i Southampton och laddar man också för en strid om jobben.
Liksom tidigare Rättvisepartiet Socialisterna när det gällde Saab och Volvo argumenterar vänstersocialisterna i det belgiska systerpartiet LSP/PSL för ett förstatligande under de anställdas kontroll.

Argumenten riktas mot det orimliga i att avveckla en modern fabrik som länge har stöttats upp av offentliga medel och som skulle kunna ställas om till en produktion av miljövänliga transportalternativ.
Samtidigt kan de varslade vid till exempel Volvo Buss i Säffle ha skäl att avundas att det i Belgien, liksom ännu i flera länder på kontinenten, finns bättre legala förutsättningar och fackliga kamptraditioner än det än så länge gör i Sverige för att ta strid för jobben och göra det dyrt att avskeda. Bland annat genom högre krav på avgångsvederlag än de 77 000 euro (663 000 kronor, före skatt) som hittills har erbjudits för de fast anställda som sägs upp, utöver en i princip obegränsad a-kassa så länge man är arbetslös.
Trots motstånd från de liberala i regeringen finns också förutsättningar till en förtidspensionering för dem som har uppnått 50 eller drygt 50 års ålder i den sociala plan som företagen enligt traditionen förhandlar om, och som även ska gälla möjligheter att behålla jobben.

Inget av detta räcker så klart för att rädda jobben.
Men med en kamp för ersättningar i denna storleksordning skulle svenska företag som Ericsson, Volvo och SAS ändå tvingas tänka sig för en extra gång innan de hotar med nedläggning.