Gratis arbete göder riskkapitalbolagen

Publicerad av Elin Gauffin

Tema: Kommunal, Vården

Privatiseringen av den gruppbostad Maria och Amina jobbar på har inneburit lägre lön och längre arbetstider. De kontaktar Offensiv för att fler ska känna till verkligheten för anställda i den privatiserade välfärdsmarkanden. De är mycket oroliga för bestraffningar och går inte ut med sina riktiga namn.

Vårdbolaget, som tog över för några år sedan, använder sig av lägre ingångslöner, något som upprör Maria och Amina väldigt mycket. Till exempel kan en undersköterska med tre års gymnasieutbildning och två års erfarenhet få gå in på 18 100 kronor i månaden som timanställd.
När det gäller daglig verksamhet fick en timanställd innan privatiseringen – för hela tre år sedan (siffran är alltså högre idag) – 121 kronor i timmen. Idag, efter privatiseringen är det 105-110 kronor/timmen. Det senaste avtalet ger en höjning på två kronor, något som snarare upplevs som ett hån efter alla sänkningar.

– Det är riktigt skamligt. Vi utnyttjas – det är ju slavlöner! Dessutom förlorar omsorgen i stort på det här då så mycket kompetens går förlorad och kontinuiteten för brukarna försämras.
– Många tackar nej redan vid anställningsintervjun och de som kommer in försöker ta sig vidare till andra verksamheter så fort som möjligt. Det är stor omsättning på timanställda. Detta i sin tur gör att lågstatusstämpeln för den bransch vi jobbar i bara blir hårdare och hårdare, vilket är oerhört betungande för alla oss inblandade.
På gruppbostaden bor personer med funktionsnedsättning. Enligt LSS, lagen om stöd och service, är de berättigade till stöd dygnet runt. Det innebär alltså en del nattarbete. Det jouravtal som de privata vårdbolagen tecknat med fackförbundet Kommunal är inget annat än en rejäl lönesänkning.
Alla anställda måste göra några journätter per arbetsperiod om sex veckor, ofta fyra nätter. Tidigare fick de betalt halva natten oavsett om man blev väckt för att jobba eller inte. Det var samma timlön som under dagen plus natt-ob. Nu får de istället jourersättning som är baserad på vad man tjänar. Hälften av jourtimmarna måste därefter inplaneras i den dagliga arbetstiden. Det kan t ex innebära att man på sex veckor måste planera in 24 timmar i dagtiden som man inte får betalat för. Om man vill behålla inkomstnivån innebär det 24 timmar extra arbetstid under de sex veckorna.
Det här gör att vårdbolaget tjänar in 60 procent av en heltidstjänst. De får betalt från kommunen utifrån hur kommunala verksamheter fungerar men kan med dessa usla avtal håva in stora vinster på de anställdas bekostnad.

Självklart rasar vårdpersonal över hela landet och många har kontaktat facket för att de ska göra något. Kommunal drev den här frågan i årets avtalsrörelse, men vårbolaget vägrade att ens diskutera saken. De hotade med att dra sig ur och därför det blev ingen diskussion.
Man kan fråga sig varför Kommunal inte drev på, det vore ju inte så dumt om detta riskkapitalbolag hade dragit sig ur. Ledningen för Kommunal ser det som ett stort problem att de har så låg anslutningsgrad, vilket det också är. Men genom ett kraftfullt agerande hade ju fler gått med i facket istället för som idag då fler och fler går ur.
– Det här med valmöjlighet är bara bullshit. Vi kallas medarbetare, men vi behandlas inte som sådana. Vissa saker är bra, vårdbolaget har bra koll på sin verksamhet, kör mycket med enkäter och sådant. Men vi som står för kvaliteten, som skapar den, vi får ingenting för det!
– Irritationen över vår situation växer så klart och vi orkar inte vara lika professionella gentemot brukarna, suckar Maria och Amina. De ska ha en eloge för att de fortfarande har gnistan kvar och vill förändra sakernas tillstånd. Ytterligare en lönesänkning berättar de om innan intervjun är slut. När man blir inbeordrad att jobba på sin lediga tid får man som bekant kvalificerad övertid. Detta ges numera inte längre på lördagar utan bara på söndagar. Sedan när likställdes lördag med vardag?

Samtidigt som jag ska skriva det här kommer SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) med en ny rapport om vad unga vill jobba med i framtiden.
Det är 420 000 luckor som ska fyllas inom välfärdssektorn de närmaste åtta åren på grund av pensionsavgångar.
”Låg status bland unga att jobba inom välfärden", är en av slutsatserna. SKL-vd:n Håkan Sörman vill åtgärda detta, inte genom att höja lönerna utan utan genom att skapa fler chefstjänster. ”Vi har haft väldigt platta organisationer”, säger han till Metro. De anställda ska alltså slåss med varandra om vinstlotterna istället för att slåss tillsammans för högre löner.
Det är dessa maktmänniskor och strukturer som mycket medvetet håller främst kvinnors löner nere och bibehåller könsdiskrimineringen. Det är inte så krångligt. Läkare är ju ett attraktivt yrkesval. ”Mycket lukrativt med jourjobb: Att sitta jour på S:t Görans sjukhus i Stockholm är mycket lukrativt. En överläkare på psykiatriska länsakuten får 11 000 kronor per natt för att vara jour i hemmet. För helgjour kan ersättningen bli dubbelt så hög”,  skrev Svenska Dagbladet 2009:
Visserligen får läkarna ofta åka in och jobba, men de får åtminstone börja natten hemma och de får bra betalt för insatsen.
Elin Gauffin