Kalla Fakta avslöjar nytt om H&M:s boss

Publicerad av Louise Strömbäck

Onsdagen den 12 december visade Kalla Fakta (TV4) en ny dokumentär om H&M:s förra vd Stefan Persson och den brutala exploatering av asiatiska textilarbetare som lett till hans enorma förmögenhet.

Offensiv har tidigare rapporterat om situationen för de textilarbetare i Kambodja vars kläder säljs av H&M. De tjänar runt 2 kronor i timmen, och många svimmar under arbetstid.
Kalla Faktas nya dokumentär lägger fokus på Stefan Persson.
Ur en kapitalistisk synvinkel är H&M:s framgångar imponerande. När Persson får frågan om framgångarna beror på den otroligt billiga arbetskraften förnekar han det, med det flyktiga svaret att 50 procent av importen kommer från Europa och att det högre priset kompenseras genom snabbare leveranser.
H&M skriver på sin hemsida att de gör en stor skillnad i Bangladesh, då de skapar arbetsmöjligheter för sömmerskor där och har förbättrat levnadsstandarden.
Men Kalla Fakta avslöjar att sömmerskorna i Bangladesh inte tjänar mer än ca 2 kronor i timmen. De flesta får en månadslön på runt 250 kronor, medan en levnadslön beräknas ligga på runt 1 500 kronor.
Samtidigt som sömmerskorna i bland annat Bangladesh och Kambodja tjänar 2 kronor i timmen och måste låna pengar till mat, sitter Stefan Persson på en förmögenhet på 180 miljarder kronor. Han är ­världens åttonde rikaste person.
Under julhandeln beräknas han tjäna en miljon kronor i timmen, vilket innebär en vanlig svensk årslön var femtonde minut.

Stefan Perssons son Karl-Johan Persson, som har tagit över som vd, får ut drygt 115 miljoner kronor i utdelning. Han äger 0,7 procent av kapitalet, eller 12 miljoner aktier i företaget.
Stefan Persson äger 70 procent av H&M, och med störst andel av företaget har han också det yttersta ansvaret. Med andra ord ligger det framförallt på honom att kräva att arbetarna som tillverkar kläder till H&M ska ha levnadslöner.
Istället säger han sig stödja fackföreningarna i Bangladesh och Kambodja, så att arbetarna själva ska kunna kämpa för högre löner. Men ett uttryckt stöd gör inte någon skillnad, och arbetarna kan knappast höja sin lön med 600 procent, det som ­skulle krävas för att nå en levnadslön, genom fackföreningarna.
Textilarbetarna sliter ut sig under den långa arbetstiden, och det är enkelt för företagen att ersätta dem då det finns en stor efterfrågan på jobb. Textilarbetarna har dock protesterat mot de låga lönerna genom demonstrationer och strejker, men då har polis satts in mot dem.
H&M och Stefan Persson skulle utan problem kunna kräva en levnadslön för textilarbetarna, men flyr det ansvaret då det skulle leda till en minskad profit. H&M kommenterar att det inte finns någon definition av vad en levnadslön är.
Istället har H&M ställt krav på en höjd minimilön, som höjts till 250 kronor i månaden – en sjättedel av den beräknade levnadslönen.
H&M flyr fler kostnader då de inte betalar någon bolagsskatt i de länder de köper kläder från, då de inte själva har några fabriker där.
Skulle de betala bolagsskatt skulle de betala 100 miljoner kronor per år till Bangladesh, enligt organisationen Action Aid.
Stefan Persson har vägrat att ge Kalla Fakta några kommentarer och har istället anmält programmet till Granskningsnämnden.
Textilarbetarnas kamp i Bangladesh måste ges fullt stöd i form av globala solidaritetskampanjer och som kombineras med kamp på hemmaplan mot H&M:s och andra klädjättars exploatering.

Louise Strömbäck