Hälften av de privata hemtjänstbolagen saknar kollektivavtal

Publicerad av Sanna Tefke

Plats: Stockholm Tema: Kommunal

Precis innan årsskiftet uppmärksammade äntligen flera media ett av valfrihetens stora problem – det vill säga bristen på kollektivavtal hos utförarna.

– Min uppfattning är att LOV:en måste bort, säger Lena Ezelius, ordförande för Kommunal sektion Gullmarsplan, angående kartläggningen som gjorts i Stockholm.
Lagen om Valfrihet (LOV) infördes 2009, och sedan dess har antalet privata utförare inom hemtjänsten exploderat.

I Stockholm får du hem en tjock katalog, 45 dubbelsidiga A4-ark, med en presentation av alla utförare när du ska välja hemtjänst. Alla ger så klart, enligt dem själva, den absolut bästa vården och som gammal och dement är det inte helt lätt att veta vilken man ska välja.
Kanske är det därför nästan en tredjedel har ett namn som börjar på A, så att man hamnar så långt fram i listan som möjligt när ingen orkar bläddra igenom hela ­katalogen. Vad som däremot sällan framgår är om utförarna har kollektivavtal, enligt Kommunal Stockholms kartlägg­ning saknas det hos 68 av 140 utfö­rare.
Stockholmsområdet är som bekant nyliberalismens och privatiseringarnas Mecka, men samma utveckling kan även ses på nationell nivå.
Hittills har 129 av Sveriges 290 kommuner infört LOV och det kan komma att bli tvingande från 2014 om regeringen får sin vilja igenom.

Den senaste riksomfattande kartläggningen när det gällde kollek­tiv­avtal hos hemtjänstutförare gjordes 2011. Den undersökningen visade att det saknades avtal i 272 av 688 företag, vilket är ungefär 40 procent. Men de siffrorna baserade sig på 61 LOV-kommuner och var från 2010. En kvalificerad gissning är att även en kartläggning med aktuella siffror inte skulle visa några särskilda förbättringar på det området.
I Sverige regleras en del arbetsrättsliga frågor i lag, som semester, anställningsskydd, arbetstid och arbetsmiljö. Men det allra mesta regleras mellan arbetsmarknadens parter, det vill säga i kollektivavtalen.
Lägstalön, pensionsinsättningar, OB-tillägg, övertidsersättning och många försäkringar är några få av alla de saker som man inte garanteras om det inte finns kollektivavtal.
Utan avtalspension kan det ­handla om mer än 1 000 kronor mindre att leva på i månaden vid pension om arbetsgivaren inte betalar ­avtalspension. Likaså arbetsvillkor, i många kollektivavtalslösa företag får personalen bara lön för tiden de spenderar inne hos vårdtagaren, restiden får de inte betalt för. Andra får jobba jul och nyår utan något som helst OB-tillägg på löner under avtalsnivå.
Enligt Kommunal ligger problemet i just LOV, som tillåter oseriösa bolag att etablera sig. De äldres rätt att välja väger tyngst.
Våra äldre vill självklart få en så bra omsorg som möjligt och en majoritet vill såklart även att personalen som utför arbetet hos dem mår bra.
Krav på att utförarna ska ha kollektivavtal, sållar bort många av de oseriösa utövarna och gynnar både personal och brukare.

Men när landsting och kommuner upphandlar vård från privata företag får de idag inte kräva att det ska finnas kollektivavtal, inte ens kollektiv­avtalsliknande villkor.
Det styrs både av svensk lagstiftning och av EU:s direktiv för ­offentlig upphandling. Frågan har prövats flera gånger i både svenska domstolar och EU-domstolen och resultatet har alltid blivit att krav på kollektivavtal strider mot upphandlingsreglerna.
Men det kan bli ändring på det när EU-parlamentet snart röstar om förslag till nytt direktiv för offentlig upphandling. Eftersom högern i parlamentet visat tydligt motstånd mot krav på kollektivavtal, är dock utgången ytterst oklar.
Vi kan självklart inte heller glömma bort att nämna att varje krona som sparas på usla arbetsvillkor är skattepengar som hamnar i arbetsgivarens ficka.
Sanna Tefke