Bilbo får Vårdföretagarna att häpna

Publicerad av Arne Johansson

Tema: Kommunal

 (photo: Elias Theodorsson)
Turbulensen fortsätter kring äldreboendet på Koppargården, som efter en omskriven vårdskandal hösten 2011 återtogs i kommunal regi från den privata vårdjätten Carema. Men knappt hade detta hänt innan stadsdelen Hässelby-Vällingby i högeralliansens Stockholm började planera för nya omorganisationer med personalminskningar.

Enligt ett schemaförslag skulle personalstyrkan minskas med hela 50 tjänster, vilket enligt Kommunal var mer än som kunde motiveras av att två våningsplan har tömts på bruka­re. Att detta förslag nu har dragits tillbaka efter en hård offentlig kritik från personalen och Kommunals fackliga representant Bilbo Göransson har, som både lokaltidningen Mitt i Västerort och Mitt i Bromma slagit upp, hälsats som en liten delse­ger.
Beskedet häromveckan att äldreomsorgschefen Ingrid Friberg backar för att gå igenom en risk- och konsekvensanalys med Kommunal kom bara några minuter innan Bilbo Göransson skulle öppna ett extrainsatt fackmöte på Koppargården.
Publiciteten kring denna nya vändning i fackets kamp för Koppargården har fått Vårdföretagarnas näringspolitiska chef Håkan ­Tenelius att häpna.
Tenelius säger sig på Vårdföretagarbloggen inte kunna bedöma behovet av en personalminskning, men undrar över om det var personalnedskärningar som man såg framför sig när kommunen övertog det privata företaget.

”Framför allt undrar
jag hur tankarna går hos Kommunals lokale ordförande i Hässelby-Vällingby”, fortsätter Tenelius, och skriver: ”Han heter Bilbo Göransson, och det är han som skäller på stadsdelsnämnden i artikeln. Men han är också känd från ett annat sammanhang. Bilbo Göransson var en av undertecknarna av det upprop i Aftonbladet som ledde fram till LO-kongressens ödesmättade beslut om vinststopp i välfärdsföretagen. Han var ett av de kongressombud som med flammande inlägg från talarstolen förmådde kongressen att svänga och rösta ned LO-ledningens mer övervägda förslag.”
”Hade de lokala företrädarna månne ett särskilt intresse av att hänga ut det privata företaget? Offrade de sina egna medlemmar i den ädla kampen för ’Välfärd utan vinst’?”, lyder Tenelius knorr.

Det är uppenbart att Vårdföretagarna, som naturligtvis skiter i perso­nalens öde, mycket noga följer varje steg i motståndet mot sina profiter in­om den skattefinansierade välfärden.
Bilbo Göransson har naturligtvis inte blivit svaret skyldig:
”Jag förstår att det måste vara krångligt för dig att reda ut alla frågetecken kring oss fackliga – hur kan vi både vara emot privata vinster på skattebetalarnas bekostnad och samtidigt kämpa för bättre villkor på ­våra arbetsplatser?”, svarar han Tenelius i kommentarsfältet, och försäkrar: ”Vi som jobbar i vård och omsorg kommer aldrig upphöra att slåss för våra rättigheter, och framförallt våra brukares rätt till en värdig ålderdom. O­avsett om arbetsplatsen ägs av kommunen eller av ditt älskade riskkapitalbolag.”
Arne Johansson

Svar till Tenelius, Vårdföretagarna

I en debattartikel skriver ­Bilbo Göransson, fackordförande Kommunal Hässelby-Vällingby, bland annat följande:

”På Håkan Tenelius, vårdföre­tagarnas ekonomiske ­talespersons twitterkonto den 20 februari förkunnas följande: ’mannen ansva­rig för sveket mot Kommunals medlemmar på Koppargården’. Som referens ger han en länk till sin egen artikel, där en facklig företrädare hängs ut som arbetar­klassens förrädare. Jag. Ordförande för Kommunal på Koppar­gården. Vad är sveket? Att företrä­da medlemmarna i arbetsmiljö- och schemafrågor. Ja, häng mig som Judas.

Håkan Tenelius säger
sig bli ’häpen!’ över sammanträffandet att en klubbordförande för Kommunal vill förbättra arbetsförhållandena i kommunal omsorg.
Det finns ingen motsättning mellan att vilja förbättra villkoren på offentliga arbetsplatser och samtidigt(ja, samtidigt!) verka för en välfärd utan ­vinstintressen. Om verksamheten inte blir ­bättre av att privatisera vården, vad är då poängen?
Och eftersom ingenting har blivit bättre av att vinstintresset trädde in i de offentliga rummen, vad gör er förtjänta av våra surt betalade skatteslantar, Håkan?”