Patienterna var inte nog lönsamma

Känslolösa spekulanter lade ned Sensia

Publicerad av Jonas Brännberg

 (photo: Marcus Löfgren)
20 000 patienter blev utan vårdcentral när riskkapitalägda Sensia lade ned 6 av 10 vårdcentraler runt om i landet i juni. Beskedet kom som en blixt från klar himmel för alla utom de anonyma ägarna, som planerat konkursen för att in i det sista försöka maxi-mera vinsten. I Luleå, Boden och Piteå stod helt plötsligt tusentals patienter utan sjukvård.

Hyckleriet nådde nya höjder när bolagets vd beklagade beslutet och sa att beslutet var taget med tanke på ”patientsäkerheten”. Siffrorna talar dock sitt tydliga språk: Sensia kunde inte göra tillräckligt med vinst, därför lade de ned.
In i det sista försökte bolaget få in maximalt med skattepengar.
Sensia väntade med konkursen tills Norrbottens landsting hade betalt ut en ”vårdpeng” på 3,9 miljoner kronor. Pengarna gick dock inte in i konkursboet utan stannade istället i ett moderbolag. Bolagets skuld till landstinget på 2,2 miljoner kronor för röntgen, prover etc betalades förstås inte, däremot begärde bolaget sig i konkurs dagen innan lönerna skulle betalas ut, så att den statliga lönegarantin istället skulle inträda. In i det sista kramade de ut varenda krona de kunde från skattebetalarna.

Sensias ekonomiska planering är inte förvånande när man tittar på vem som står bakom. Bolaget ägs huvudsakligen av finska riskkapitalbolaget CapMan. Bolaget investerar cirka 30 miljarder kronor åt kapitalister i framförallt de nordiska länderna och Ryssland. 
Lönekostnaden för CapMans 109 anställda, framförallt spekulanter, är 150 miljoner kronor, det vill säga drygt en miljon per anställd. Då är förstås ledningens löner mycket högre. För några styrelsemöten per år får varje styrelseledamot drygt en halv miljon. 2011 betalades 50 miljoner ut i aktieutdelning, utöver de vinster som slussades tillbaka till bolagets ”investerare”. 
Skatt betalades inte i lika hög grad. CapMan minimerar skatten genom att ha 32 helägda dotterbolag. Av dessa är 16 baserade i skatteparadis: 10 på Guernsey, 5 i Luxemburg och ett på Cypern. Inte i något av de länderna skriver bolaget att de har någon verksamhet.
I Norrbottens landsting är politikerna efterkloka. Landstingsrådet Kent Ögren som försvarat de privata vårdcentralerna är nu kritisk mot ”riskkapitalisterna” som han inte tycker ska finnas i vården i Norrbotten. Vinstintresset som sådant är han dock noga med att inte kritisera. 
Det socialdemokratiska kommunalrådet i Umeå, Lennart Holmlund, säger på sin blogg indirekt att privata företag  är sämre på att skära ned än det offentliga.
De som betalar priset för nedskärningar och privatiseringar som leder till att riskkapitalister går bärsärkargång i välfärden är de anställda och brukarna. 
Ena dagen nyanställde Sensia för att dagen efter sparka alla. Med en veckas varsel tvingades landstinget ta över tusentals patienter mitt i sommaren när vårdkrisen är värre än vanligt. För personalen betyder detta förstås ännu högre belastning och för patienterna ökade risker.

Välfärdens vinstkramare ska dock inte få fortsätta ostört. Folkkampanjen för gemensam välfärd samlar till protester runt om i landet den 21 september. Det är dags att den berättigade ilskan mot privatiseringar och nedskärningar tar sig ett organiserat uttryck. Anmäl dig du också till att hjälpa till att göra 21 september till en start för en ny folkrörelse.

Jonas Brännberg