Därför kollapsade stalinismen

Publicerad av

Redan tio år efter den ryska oktoberrevolutionen 1917 var den byråkratiska apparaten under Stalins ledning i full färd med att förråda revolutionens mål om ett samhälle med produktion efter behov och under demokratisk kontroll av det arbetande folket.

Byråkratin kunde ta kommandot framförallt på grund av revolutionens isolering internationellt, Rysslands relativa underutveckling och de umbäranden som kriget mot de vita generalerna och 14 utländska arméer innebar.
Det byråkratiska system (stalinismen) som etablerades, tack vare massiva utrensningar av de arbetare och marxister som hade lett revolutionen, behöll en planerad och statligt ägd ekonomi, men istället för att styras efter folkets behov styrdes samhället efter byråkratins intressen.
Tack vare en planerad ­ekonomi utvecklades ekonomin i Sovjetuni-onen väldigt snabbt, så länge det handlade om att utveckla grundläg­gande produktion och infrastruktur.
Sovjetunionen gick från att ­vara ett underutvecklat land i nivå med många utvecklingsländer till att bli en global supermakt. Den totala avsaknaden av socialistisk demokrati blev dock ett allt större problem, speciellt när en mer sofistike­rad ekonomi skulle utvecklas, där konsumenternas behov behövde styra.
På 1980-talet hade stalinismen helt förlorat sin förmåga att utveckla samhället. Den byråkratiska apparaten var enorm och en allt större del av samhällets resurser gick till att upprätthålla den militära rustningsbalansen med USA.
Sovjetledaren Michail Gorbatjov insåg att det bara var en tidsfråga innan regimen skulle braka samman och försökte sig på en ”ordnad” övergång till kapitalism, där kommunistpartiet kunde behålla sin maktposition.
Detta misslyckades dock och 1991 rasade hela det sovjetiska imperiet samman.