Sämre äldreomsorg i privat regi

Publicerad av Robert Bielecki

Tema: Kommunal, Vård och omsorg

Privatiseringarna har inte lett till en bättre situation för brukarna och personalen inom äldreomsorgen, utan tvärtom till en förvärrad situation. (foto: Horia Varlan / Flickr CC)
Privatiseringarna har inte lett till en bättre situation för brukarna och personalen inom äldreomsorgen, utan tvärtom till en förvärrad situation. (foto: Horia Varlan / Flickr CC)

Privata aktörers vara eller icke vara inom välfärden får sig ännu en ”icke vara”-­rapport slängd på sig. Denna gången är det fackförbundet Kommunal som i sin rapport Så mycket bättre? påvisar att anställda inom privat äldreomsorg har lägre löner, sämre arbetsvillkor samt är mer missnöjda över sin arbetssituation.

Slutsatsen i Rapporten kommer inte direkt som någon chock. Anställda inom hela den privata välfärdssektorn har länge påtalat de många brister som finns i deras arbetsförhållanden. Detta är heller inte den första rapporten som slår fast att privatanställda inom välfärdsyrken har det sämre på sitt arbete än kommunalt anställda. Dock är Kommunals rapport viktig och det finns flera intressanta poänger i rapporten.
Argumenten mot privata aktörer inom välfärden hopar sig likt myror till en sockerbit. Huvudargumenten som den härskande klassen brukar slänga sig med när de försöker argumentera för behovet av privata aktörer inom välfärden är att det kommer att driva upp lönerna för de anställda samt ge brukarna en större valfrihet att själva välja den vård, skola eller omsorg de vill ha.
I realiteten är valfriheten till för de privata bolagen, allt som oftast riskkapitalbolag, som alltmer parasiterar på välfärden då de under en lång tid har startat upp och/eller köpt vårdcentraler, skolor, sjukhus med mera för en spottstyver för att sedan banta verksamheten på resurser för att maximera vinsten. Det säger sig självt att personal och brukare får betala kostnaden för de privatas vinster med brutna ryggar, lägre löner och sämre kvalité på verksamheten.

Dessutom slår rapporten fast att privata aktörer inom äldreomsorgen inte har lett till högre löner för de anställda, utan snarare tvärtom. I snitt tjänar heltidsanställda inom privat äldreomsorg 900 kronor mindre än de inom kommunal hemtjänst.
De deltidsanställdas löner har inte undersökts då rapporten kom fram till att lönestatistiken för deltidsanställda är mycket osäker och i vissa fall missvisande.
Den visar också på att lönespridningen är större inom privat äldreomsorg, men att den spridningen riktar sig nedåt snarare än uppåt. Vidare är den totala nöjdheten med arbetet högre i kommunal jämfört med privat äldreomsorg. Privatiseringsanhängarnas påstå­ende om att privatiseringarna skulle leda till ökat inflytande och högre delaktighet i verksamheten stämmer inte heller. Det finns enligt rapporten ingen märkbar skillnad på det området mellan privat och kommunal verksamhet.

Även om situationen är värre inom den privata äldreomsorgen konstaterar rapporten att det inte är en särskilt bra situation inom den kommunala verksamheten heller. Den höga andelen tidsbegränsat anställda inom både privat och kommunal äldreomsorg (32 kontra 28 procent) leder till en osäker livssituation för de anställda.
Osäkerheten beror framförallt på att aldrig veta när (och i vissa fall var) man kommer att jobba, en lägre lön samt att själva anställningsformen är otrygg då risken att inte bli erbjuden mer arbete om man kommer med klagomål eller dylikt är hög. Dessutom visar Kommunals rapport Visstid på livstid att hälften av alla som anställts på en tidsbegränsad anställning fortfarande är det efter tre år.

Vidare arbetar över 60 procent inom både privat och kommunal äldreomsorg (63 kontra 69 procent) deltid, medan genomsnittet på arbetsmarknaden ligger på 21 procent (32 procent av kvinnorna jobbar deltid kontra 12 procent av männen). Det leder förutom till mindre pengar i plånboken även till en mindre pension och en lägre ersättning i andra socialförsäkringssystem.
– Man blir inte förvånad, vi som jobbar i privat verksamhet har hela tiden vetat det här. Det är bra att det nu finns i en rapport. En bild som är i kontrast till de privata vårdgivarnas perspektiv, som ständigt pumpas ut, säger Sanna Tefke, fackligt skyddsombud för Kommunal i Stockholms stad.
Rätten till heltid behöver vara ett av huvudkraven i en rörelse mot den högerpolitik, innefattande nedskärningar och privatiseringar, som har inneburit enorma försämringar inom välfärden under de senaste 30 åren.
Krav måste också ställas på att återkommunalisera privatiserad verksamhet och ställa den under demokratisk kontroll underifrån, 6 timmars arbetsdag samt på mer resurser till hela välfärdssektorn.

Etablissemangets favoritundanflykt är att ”det inte finns några pengar”, men det är helt enkelt inte sant. Sveriges 136 rikaste har en sammanlagd förmögenhet motsvarande 45 procent av Sveriges BNP. I pengar räknat är det 1 600 miljarder kronor enligt Veckans Affärer i december 2013. För att inte tala om de enorma vinster som riskkapitalbolag gör på välfärden, de flerfaldiga aktieutdelningarna till de redan rika och de hisnande summorna som bankerna roffar åt sig i ren vinst (över 250 miljoner kronor om dagen!).
Detta kan jämföras med den totala kostnaden för äldreomsorg, särskilt boende och hemtjänst, som enligt rapporten uppgick till 101,8 miljarder kronor för äldreomsorgen, 60,5 miljarder kronor för särskilt boende och 39,8 miljarder kronor för hemtjänsten år 2012.

Det är dags att vi tillsammans organiserar oss i en gemensam kamp mot den högerpolitik och kapitalism som enbart försöker splittra och parasitera på den överväldigande stora majoriteten av befolkningen. ■

Rapporten i siffror

Andelen tidsbegränsat anställda är 32 procent inom privat äldreomsorg och 28 procent inom kommunal äldreomsorg. Snittet inom alla yrken är 17 procent.
Andelen deltidsanställda är 69 procent inom privat äldreomsorg och 63 procent inom kommunal äldreomsorg.
Andelen som arbetar deltid för att de inte hittat eller fått en heltidsanställning är 45 procent inom privat äldreomsorg och 34 procent inom kommunal äldreomsorg.
Heltidsanställda inom privat äldreomsorg har i snitt 900 kronor lägre lön än kommunalt anställda.

Av de 220 000 personer som hade hemtjänst i oktober 2013 hade 82 procent en kommunal utförare och 18 procent en privat utförare. 90 000 bodde i särskilt boende: 79 procent i kommunalt drivna och 21 procent i privat drivna boenden.

Av de 176 000 undersköterskor och vårdbiträden som arbetar inom äldreomsorgen arbetar 82 procent (143 000) inom kommunal äldreomsorg och 18 procent (31 000) inom privat äldreomsorg.