Regeringen skyller på flyktingar

Publicerad av Per-Åke Westerlund

Tema: Muren mot flyktingar, Valet 2014

Regeringen påstår att ökade kostnader för flyktingar kommer att innebära stora nedskärningar framöver. Att de har sänkt skatten, främst för de rika, med 134 miljarder kronor talar de mindre om. (foto: UNHCR / A. Rodriguez  / flickr CC)
Regeringen påstår att ökade kostnader för flyktingar kommer att innebära stora nedskärningar framöver. Att de har sänkt skatten, främst för de rika, med 134 miljarder kronor talar de mindre om.

Fredrik Reinfeldt pekade i sitt sommartal ut ökade kostnader för flyktingar som orsaken till kommande nedskärningar och begränsat reformutrymme. Varför tar regeringen upp detta nu?

Det är första gången som Reinfeldt och Borg har pekat ut att kostnader inom ett område kommer att leda till ökade kostnader för offentliga sektorn och därmed skattebetalarna. I den kommande budgeten kommer antagligen både avgiftshöjningar och nedskärningar att motiveras med en ökad kostnad för flyktingarna.
När regeringen nyligen lovade mer pengar till militären och köp av JAS-plan för 90 miljarder kronor sades det ingenting om att det skulle leda till nedskärningar på andra områden. I praktiken har också högerregeringen haft underskott i de flesta av sina budgetar.
Med det senaste beskedet ställer regeringen flyktingarna mot andra grupper och utgifter, till exempel pensionärer och sjukvård. Men det finns inget sådant samband.
När regeringar försämrat villkoren för flyktingar har det aldrig lett till mer pengar till pensionärer eller till en bättre ekonomi. Finland, som tar emot väldigt få asylsökande, är idag i en djup ekonomisk nedgång.

Flyktingmottagande handlar inte heller bara om pengar. Det är en fråga om solidaritet. I efterhand har i stort sett alla insett de ödesdigra konsekvenserna av att andra länder sa nej till judiska flyktingar från Tyskland på 1930-talet.
Opinionen i Sverige är också fortsatt öppen för att ta emot flyktingar. Det är skälet till att Reinfeldt bäddade in sitt budskap som att det var positivt för flyktingarna. I en ny opinonsmätning från Novus svarade 58 procent att Sverige ska ta emot lika många eller fler flyktingar än idag (26 procent svarade fler, 32 procent detsamma som idag, 32 procent färre).
I grunden handlar det ökade antalet flyktingar – över 50 miljoner i världen idag – om maktförhållanden. För att människor inte ska tvingas fly krävs kamp mot kapitalismen, det system som orsakar krig och katastrofer. Alternativet är demokratisk socialism, ett samhälle som utgår från människors och miljöns behov.

Vilka är det som flyr?

Kriget i Syrien har tvingat tre miljoner människor att lämna landet och ytterligare fem miljoner att fly inom landet. Av dessa tre miljoner finns en miljon i Libanon och över en halv miljon vardera i Turkiet och Jordanien. 125 000 har lyckats ta sig till Europa.
I Irak har Islamiska Statens terror tvingat över en miljon människor att lämna hus och hem utan tillhörigheter, mat eller vatten. Tusentals tvingas också på flykt av diktaturerna i Eritrea, Etiopien och Iran.
Desperata förhållanden – inbördeskrig, förföljelse, svält, massarbetslöshet – gör att tusentals försöker ta sig från Afrika till Europa. Nya katastrofer inträffar varje vecka eller oftare med flyktingar som drunknar när de i bräckliga farkoster försöker ta sig över Medelhavet.

Vilka bär ansvaret?

Den verkliga makten i världen ligger hos ägarna till storföretag och banker. Både i EU-länderna och inom EU dikterar dessa i stort sett dagordningen för regeringar och politiker. I flera fall är Västmakterna allierade med diktaturer och förtryckande regimer. Sveriges stora vapenexport innebär att svenska vapen används i krig och förtryck.
USA:s krig i Afghanistan och Irak är den enskilt viktigaste faktorn till att så många har tvingats fly. Flest flyktingar efter Syrien kommer från Afghanistan, som ett resultat av USA:s krig, med svenskt deltagande, och talibanernas terror.
I Syrien utvecklades det som började som ett genuint uppror underifrån tidigt till ett blodigt krig med Saudi­arabien, Qatar och USA på ”rebellernas” sida mot Ryssland och Iran som stöttar Assads blodiga regim. Förutom krig leder storföretagens plundring, ekonomiska utsugning och miljöförstöring till massflykt.

Hur många kommer till Sverige?

2013 sökte drygt 50 000 människor asyl i Sverige, 2014 blir det fler. Migrationsverkets senaste prognos är 80 000 på ett år.

Vad kostar flyktingarna?

För 2014 är kostnaden för hela flykting- och migrationspolitiken 9,9 miljarder kronor. Då ingår Migrationsverkets budget på 3,1 miljarder, dagbidrag till flyktingar,
boendekostnader, utvisningar med mera. 9,9 miljarder kronor är drygt 1 procent av statens budget på 869 miljarder kronor. Flyktingar får ett dagbidrag på 71 kronor per dag (61 kronor för sammanboende).

Vad kostar annat?

Flyktingpolitiken är en liten utgift för staten. Regeringen har sänkt skatterna, mest för de rika, med 134 miljarder kronor. De nya JAS-plan som beställts kostar 90 miljarder kronor. Sveriges EU-avgift är i år 37,7 miljarder kronor. Förlusten för Vattenfalls Nuonaffär är 30 miljarder kronor.
Lika viktigt är att offentliga sektorns andel av ekonomin under många år ständigt har minskats. Totalt är statens inomster i år 172 miljarder kronor lägre än den nivå som gällde 2006, enligt en uträkning av Johan Ehrenberg. I banker och stor­företag finns det ännu mer pengar. En­bart de fyra storbankerna gör en vinst på över 100 miljarder kronor i år.

Hur mycket kommer kostnaderna att öka?

I media hävdas det att Migrationsverket har begärt sammanlagt 48 miljarder kronor i extra pengar för fyra år. Det är en mycket överdriven siffra. Enligt Migrationsverkets egen prognos begär verket 32,1 miljarder kronor extra sammanlagt för de fyra åren 2015-2018.
Prognoserna är mycket osäkra och kan mycket väl vara överskattade. Enligt finansminister Anders Borg innebär 20 000 fler flyktingar under 2014 ökade utgifter med strax under 500 miljoner kronor. För 2015 behövs enligt honom 1,7 miljarder kronor.
Utgiftsökningen innefattar även statsbudgetposten ”integration”, där en betydande del av ökningen går till att kompensera kommunerna för det ökande antalet ensamkommande flyktingbarn. Utöver det går de största ökningarna till ersättning till kommunerna och för bostäder åt asylsökande.
Det sistnämnda beror på att kommunpolitiker vägrar att ta emot de flyktingar som har fått uppehållstillstånd och Migrationsverket tvingas att inkvartera nyanlända asylsökande i tillfälliga ABT-boenden, som är avsevärt dyrare. Utgifter för flyktingbarn är på sikt inga kostnader, precis som att skolgång och andra utgifter för alla andra barn ses som investeringar för framtiden. Både högerregeringen och Socialdemokraterna vill använda biståndsbudgeten för att betala ökningen. Redan i år går cirka 6,6 miljarder kronor av Sveriges bistånd på totalt 38,4 miljarder kronor till andra länder i själva verket till flyktingmottagande.

RS/Offensiv står för:

  • Ställ inte grupper mot varandra. Nej till regeringens försämringar för flyktingar, arbetslösa, sjuka och pensionärer.
  • Gemensam kamp för vård, utbildning, jobb och bostäder åt alla. Extra pengar till kommunerna för flyktingmottagning.
  • Försvara rätten till asyl. Riv EU:s flyktingmur.
  • Nej till svenskt deltagande i Nato:s krig. Nej till svensk vapenexport. ■