Har vinstjakten stoppats nu?

Publicerad av

Tema: Vården, Skola och barnomsorg

 (foto: Phil Jamieson)

Överenskommelsen mellan Vänsterpartiet och den nya Löfvenregeringen framställs av media som en stor seger för Jonas Sjöstedt. Med tanke på det svaga valresultatet och Stefan Löfvens extremt låga profil i frågan under valrörelsen går uppgörelsen, trots alla sina stora svagheter, aningen längre än de flesta hade väntat sig.

Synvillan om att det blev något mer än ”en tumme” förstärks av de upprörda reaktionerna från såväl högeralliansen som berörda företagarorganisationer. Därmed döljs även det låga pris som har betalats till V för att sälja ut ett ja till Magdalena Anderssons statsbudget. Innebär detta att vi nu går emot ett stopp för vinster i välfärden? 

Nej, något totalt stopp var det aldrig tal om ens från V. Sjöstedt & Co har talat mer om ”samhällsbolag” med vinstbegränsning än om att, som bland andra Rättvisepartiet Socialisterna står för, återta driften i offentlig regi under kontroll av de anställda och brukarna. Hur kraftigt vinstuttagen begränsas är inte klart. I överenskommelsen sägs bara att man vill utreda om det som nu kallas svb-bolag (aktiebolag med särskild vinstbegränsning till statsskuldsräntan plus en procentenhet) eller andra nya bolagsformer bör användas. 

Allra minst föreslås något stopp för privatiseringar, skolpeng eller friskolor. Tvärtom utlovas en nationell strategi för hur idéburna aktörer ska växa och utvecklas. Inte ett ont ord sägs heller om till exempel religiösa friskolor.

Överenskommelsen innehåller flera delförslag, som var för sig inte borde vara svåra att svälja för välfärdsföretagen. Att skriva in i en syftesparagraf i bolagsordningen om att verksamheten är syftet, inte vinst till ägarna, är ungefär lika revolutionerande som att Volvo skulle skriva in att företagets främsta syfte är att producera bilar. 

Förmodligen hävdar också de flesta företag, liksom Academedia i ett pressmeddelande, att överskottet redan idag ”i huvudsak” återinvesteras. Mer svårsmält är för riskkapitalbolagens del uppdraget att även utreda en begränsning av vinsten vid försäljning.

Enligt Gustav Fridolin kommer nio av tio välfärdsföretag inte att ha några större problem med att anpassa sig. För de små och medelstora företagen finns det också alla möjligheter för ägare och chefer att istället berika sig genom frikostiga chefslöner, bonusar och andra förmåner i stället för vinster.

Positiva delar är så klart offentlighetsprincip och meddelarfrihet även i privat utförd verksamhet, liksom att man lovar att ta bort tvångs-LOV inom primärvården och återinföra ett förbud mot att sälja universitets- och regionalsjukhus. Att det ska bli möjligt för kommunerna att ställa krav på kollektivavtal vid upphandling av tjänster är ett steg i rätt riktning, men varför ska detta inte vara obligatoriskt?

Att kommunerna ska kunna säga nej till nyetablering av skolor med vinstsyfte tycks motsägelsefullt. Skolor i vinstsyfte skulle ju inte vara tillåtet alls, eller hur? Och varför ska inte kommunerna kunna säga nej till religiösa eller andra friskolor, vars etablering skadar den kommunala skolan eller ökar segregeringen?

Förslagen kan ju också urvattnas ännu mer av nya kompromisser åt höger innan förslagen någon gång under 2016 antas av riksdagen.

Det starka engagemanget mot vinstjakten i välfärden ”bland mycket breda led i befolkningen”, som överenskommelsen hänvisar till, kommer förhoppningsvis inte att kunna avledas med otillräckliga direktiv till en utredning. Förhoppningsvis misslyckas den också både med att splittra vinstkritikerna och låta den nya regeringen sparka den heta potatisen framför oss ytterligare en mandatperiod. ■