Låg lärarlön ger hög vinst till Academedia

Publicerad av Sigbritt Herbert

Tema: Skola och barnomsorg

 (photo: anna_t / Flickr CC)

För ett tag sedan pratade jag med en bekant som arbetar på en kommunal gymnasieskola i Östersund som berättade om den skillnad som finns mellan elever som kom från kommunala skolor och de som kom från fristående skolor. Eleverna från kommunala skolor kunde mer.

Den senaste tiden har strålkastarljuset riktats mot Wallenbergägda (via riskkapitalbolaget EQT) Academedia. I Jönköping sade alla tre lärare vid vård- och omsorgsprogrammet upp sig mitt i terminen eftersom de inte orkade längre. Enligt Smålandsnytt har fler lärare vid samma skola upplevt en ständigt ökande arbetsbörda.

Skolledningen säger sig bara ha känt till problemet de senaste veckorna och ska nu anställa ytterligare två på det aktuella programmet, istället för att nyanställa de tre som har sagt upp sig. Problemet med låg bemanning finns dock inte bara på det aktuella programmet, utan på hela skolan.

Academedia är Sveriges största friskolekoncern och gör stora vinster. Förra året var rörelsevinsten 432 miljoner kronor, motsvarande 7 000 kronor per elev. Man får samma skolpeng som kommunala skolor och skryter med att man bedriver verksamheten ”effektivare än kommunerna utan att kompromissa med kvalitén”, som Harry Klagsbrun, partner på EQT, sade till ETC den 9 februari i år.

Enligt Sten Svensson, skolutredare för LO och TCO, etablerar sig friskolor i attraktiva områden med lättutbildade elever och ser till att fylla skolorna med sådana mindre resurskrävande elever.

En lärarkollega till mig berättade om en släkting till henne som hade en dotter på en fristående skola. När föräldrarna ville att även deras tvillingar skulle börja på samma skola uppstod det problem. Tvillingarna behövde hjälp av talpedagog och den kommunala skolan var ”mycket bra på att ta hand om sådana barn” – med andra ord var de för resurskrävande för att börja på friskolan. Det skulle kosta för mycket pengar att hyra in en talpedagog. 

– Det viktigaste är att ha rätt lärare och att de ges de bästa förutsättningarna, tycker Klagsbrun. Jag förstår inte hur man lyckas med att få rätt lärare med de bästa förutsättningarna genom att underbetala dem. 

Lärare på friskolor tjänar ungefär 3 000-4 000 kronor mindre än lärare på kommunala skolor som inte precis är högavlönade. I början av året protesterade lärare vid Academedias skolor i Stockholm mot att de inte hade fått del av de pengar som Stockholms stad hade satsat för att höja lärarlönerna. Academedia hävdade att man hade använt pengarna till att höja lönerna för alla sina anställda oberoende av kommun. 

– Vad säger att lärare i Stockholm ska ha högre löner än de i till exempel Norrköping?, säger Paula Hammarberg på Academedia enligt SVT nyheter den 12 februari. Hon svarar inte på varför en lärare på Academedia tjänar i snitt 2 449 kronor mindre än en lärare som arbetar inom Stockholms stads skolor.

Efter omfattande protester gjorde företaget en helomvändning och lovade sina lärare en löneökning i samma storleksordning som kommunens.

Academedia, liksom andra fri­skolekoncerner, gör stora vinster och det bästa sättet att gå med vinst på är att driva verksamheten ”mer effektivt”, det vill säga att minska personaltätheten. Kan man sedan välja sina elever och se till att de får bra betyg är de nöjda och glada. Bra betyg är i sig inte en garant för bra kunskaper.

Sverige är i dagsläget det enda landet i världen som tillåter privata skolföretag att göra vinst av skattemedel. Det är en fråga som regeringen försöker att undvika. Det kan den dock inte göra i längden. Protesterna kommer att växa sig allt starkare i takt med att fler skandaler avslöjas. ■