Förbifart Stockholm sänker klimatmålen

Publicerad av Arne Johansson

Tema: Miljö, jordbruk och sjukdomar, Husby- och Järvalyftet

Förbifarten i kombination med höjt pris på SL-kort rimmar illa med allt vad klimatmål och tillgänglighet heter. (foto: Illustration: Trafikverket)
Förbifarten i kombination med höjt pris på SL-kort rimmar illa med allt vad klimatmål och tillgänglighet heter.

Norra Järva Stadsdelsråd, med starkast förankring i Husby, blåser tillsammans med grannskapsföreningen Trevliga Porkala i Akalla och en ny initiativgrupp i Tensta och Hjulsta till fortsatt strid mot Förbifart Stockholms miljödiskriminering och landstingets planerade chockhöjning av SL-kortet.

Beslutet fattades under ett nytt Järva Café-möte i Husby i måndags, som också slöt fler aktivister till en öppen arbetsgrupp, Aktion Rädda Järva, med sikte på en stor protesthelg i Järvaområdet den 23-24 maj.

För det första krävs att motorvägen om den trots alla invändningar verkligen byggs ska överdäckas eller dras i tunnel vid Akalla, Hjulsta och Skärholmen, precis som vid alla mer välbärgade områden. Något annat vore en oacceptabel miljödiskriminering. Som Trafikverkets egen miljöexpert Marianne Klint erkände när hon pressades av kritiska frågor under verkets egna öppet hus den 28 mars blir luften i den 17 kilometer långa tunneln så dålig att bilarnas ventilation helst bör stängas av under färd i tunneln. 

Om 10-20 procent av den dåliga luften tränger in med påslagen ventilation blir partikelhalten inne i bilen eller bussen enligt Stellan Hamrin från Nätverket Stoppa Förbifarten dubbelt så hög som när luften i Peking överstiger den kritiska nivån 500 mikrogram per kubikmeter, där människor varnas för att vistas utomhus utan skyddsmask. Helt ofrivilligt kommer även de boende närmast motorvägen i ytläge i till exempel Hjulsta och Akalla att utsättas för skadliga nivåer av buller och luftföroreningar både under byggtiden och när vägen är i drift. 

För det andra krävs att SL:s höjning av månadskortet måste stoppas, liksom den samtidiga nödbroms som aviseras för kollektivtrafiken. Det är en direkt bröd och smörfråga, som hårdast drabbar kvinnor, unga och alla med låga inkomster, inte minst i Järvaområdet. Även om många bilister irriteras över långa köer visar en opinionsundersökning av Demoskop att 60 procent av stockholmarna prioriterar kollektivtrafik framför motorvägen. I Stockholm saknar också varannan 25-åring körkort.

För det tredje krävs regering och riksdag på besked om hur Förbifarten rimmar med Sveriges klimatmål om noll i nettoutsläpp av växthusgaser till år 2050.  

För det skulle det krävas att biltrafiken enligt Trafikverkets egen bedömning minskar med 20 procent till år 2030, och i storstäderna med 25 procent. Då är det närmast kriminellt att i arbetsplanen för Förbifart Stockholm utgå från en ökad biltrafik i Stockholm med 70 procent till år 2035. Konsekvensen blir dubbelt så stora koldioxidutsläpp i regionen än vad som skulle krävas för de redan alltför lågt satta klimatmålen. 

Allt tyder på att slutnotan för Förbifart Stockholm blir minst dubbelt så dyr som den officiella prislappen på 28 miljarder kronor i 2009 års priser och utan räntekostnader. Uppemot 90 procent av alla intäkter från trängselskatten kommer att gå till denna fram till år 2057. Detta är ett direkt svek mot folkomröstningen om trängselskatten år 2006, där röstsedeln för den vinnande ja-sidan lovade att skatten skulle finansiera både kollektivtrafikens utbyggnad och vägar, i den ordningen. 

Beskedet från det moderata trafiklandstingsborgarrådet Kristoffer Tamsons om att det redan saknas 8 miljarder kronor till kollektivtrafikens drift och investeringar samt att SL:s månadskort därför ska chockhöjas efter semestern och SL tvingas dra i nödbromsen bör fungera bra som en tändvätska för nya protester. 

Rättvisepartiet Socialisternas protestlistor har redan samlat uppåt 3 000 namn, samtidigt som 40 000 har undertecknat en protest på internet. Varslet om chockhöjt månadskort innebär en ögonöppnare för den allmänna medvetenheten samtidigt som klimathotet gör comeback som allra viktigast för mänsklighetens framtid på den politiska dagordningen. ■