Rälsen spricker på avreglerad järnväg

Publicerad av Per Olsson

Plats: Sverige Tema: Infrastruktur

Om inte järnvägen får de nödvändiga upprustningarna är det inte fråga om, utan när, en katastrof inträffar. (foto: )
Om inte järnvägen får de nödvändiga upprustningarna är det inte fråga om, utan när, en katastrof inträffar. (foto: )

Över 120 mil räls på den svenska järnvägen håller på att spricka sönder. På räls som borde ha bytts ut för över 20 år sedan kör tågen i över 200 kilometer i timmen. Den undermåliga rälsen på den avreglerade järnvägen kan få katastrofala konsekvenser.

Enligt SVT finns det över 120 mil järnvägsräls i Sverige som borde ha bytts ut redan på 1990-talet. Och Trafikverkets egna utredning visar att den rälsen kan dela sig på mitten och falla i två delar, vilket kan leda till att tågen spårar ur.
I ett internt dokument från Trafikverkets expertgrupp som SVT har tagit del av varnar man för katastrofala konsekvenser av sprickorna i rälsen.

”Flest fel per mil finns det enligt Trafikverket på sträckan Alvesta-­Älmhult, på Södra stambanan. Järnvägsträckan där är 10 mil lång och där finns fortfarande nästan tre mil av den utdömda rälstypen kvar. Där har det upptäcks i snitt 20 fel per mil. Strax söderut på samma linje, mellan Älmhult och Hässleholm, har Trafikverket upptäckt i snitt tio fel per mil”, rapporterade SVT den 3 augusti.

Drygt 20 år av avreglerad järnväg har betytt sämre underhåll och livsfarliga brister. Konkurrensutsättning och privatiseringen av drift- och underhållsarbetet  har lett till allt kostsammare marknadskaos.
Underhållet, särskilt det förebyggande arbetet, var det första som skars ner när järnvägen började avregleras. Antalet personer som arbetar direkt med drift- och underhållsarbete har minskat samtidigt som tågtrafiken stadigt har ökat. Genom åren har ett enormt behov av upprustning och reinvesteringar byggts upp.
Mot den bakgrunden är regeringens beslut om att öka anslagen till järnvägsunderhållet (den faktiska ökningen kommer inte förrän år 2017) endast en droppe i havet. Underhållsanslagen behöver vara minst ett par miljarder kronor mer per år än vad regeringen är beredd att släppa till.
Idag ligger järnvägsinvesteringarna på 0,6 procent av BNP. De bör höjas till minst 1 procent av BNP, enligt fackförbundet Seko som benämner tillståndet inom järnvägen som ”fritt fall med lång bromssträcka”.

Men utan förstatligande av järnvägsunderhållet riskerar även regeringens höjda anslag att försnillas bort av privata företag som hellre ser till vinster än underhåll, eller försvinna ”på vägen” i den byråkrati och den långa under­entreprenörskedjan som dagens vilda västernsituation har skapat.
Socialdemokraterna lovade i valet att återförstatliga järnvägs­underhållet. Av det vallöftet återstår ingenting.
Regeringens järnvägsutredare Gunnar Alexandersson, som tidigare var vice vd på Tågoperatörerna, en branschförening för avregleringens lobbyister, har i ett delbetänkande sagt nej till återförstatligande. Och regeringen har ännu inte sagt emot.

RS/Offensiv säger:
• Återförstatliga järnvägsunderhållet.
• Riv upp privatiseringarna och avregleringarna. Järnväg och kollektivtrafik i offentlig regi utan vinstsyfte samt under de anställdas och brukarnas demokratiska kontroll och styre. ■