En växande skuldfälla

Publicerad av

Tema: Sveriges ekonomi, Bostäder

 (foto: Lina Rigney Thörnblom)

Kombinationen av storbankernas vinstjakt och ständiga upphaussade samt politiska beslut och bostadsbristen har skapt en giftig cocktail av skulder och bostadspriser som för länge sedan har lämnat det jordiska. 

Sedan mitten av 1990-talet har bostadspriser och hushållens skulder vuxit snabbare än inkomster och den ekonomiska tillväxten. 

Under perioden 1995-2011 steg bostadspriserna i snitt med sex procent årligen, där bostadsrätter har ökat betydligt mer i pris än villor. I år har den höga prisstegringstakten accelererat. Priset på bostadsrätter har i år ökat med 20 procent och priset på villor med 13 procent. Det i sin tur har inneburit att bostäderna är kraftigt övervärderade – drygt 20 procent enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors senaste uppskattning. 

Samtidigt som bostadspriserna har ökat har hushållens skulder i förhållande till den disponibla inkomsten ökat från 90 procent år 1995 till 175 procent, vilket i ett historiskt och globalt perspektiv är en extremt hög siffra. 

Bakom skuldökningen ligger bankernas vinstjakt och växande utlåning. År 2014 utgjorde bolån nästan 50 procent av bankernas totala tillgångar, mot 30 procent år 2001. 

Efter att länge ha förnekat att det finns en bostadsbubbla har även det statliga Konjunkturinstitutet börjat ringa i varningsklockan. ”Det finns nu en betydande risk att priserna är på en ohållbar nivå”, skrev Konjunkturinstitutet i augusti i år. 

Bostadsbubblan är en direkt följd av den ökade bristen på bostäder. Från 1990-talets mitt har bostadsbyggandet legat på en historiskt låg nivå. För att råda bot på bostadsbristen krävs ett nytt miljonprogram med uppemot 100 000 nya bostäder per år, vilket är dubbelt så mycket som idag. 

Bostadsbubblan är också en följd av politiska beslut, som avskaffande av fastighetsskatten, de frikostiga ränteavdragen till de rika,  skattediskriminering av hyresrätter samt ombildningar.  Detta har sammantaget inneburit att köp av bostäder blivit den mest skattesubventionerade investeringen.

Storbankerna har dessutom haft ett direkt intresse av att bostadsbubblan blåsts upp eftersom bolånen är en av storbankernas största vinstkällor. Trots att många jublar över sina billiga bolån är produkten historiskt lönsam för bankerna. Riksbankens minusränta gör att en allt större del av skillnaden mellan vad banken lånar och senare lånar vidare blir till ren vinst. Få har märkt att marginalen stigit med drygt 40 procent på mindre än två år, skrev Expressen tidigare i år.

Minst var tredje krona på ett rörligt bolån är idag en vinst för bankerna.

Regeringen har sagt sig vara starkt oroad över hushållens skuldsättning och bostadsrallyt, men gör inget i rädsla för att åtgärder mot låne- och bostadsbubblan skulle resultera i att den svaga ekonomiska uppgången knäcks. Och även om exempelvis amorteringskraven skärps kommer den akuta bristen på bostäder innebära att bubblan fortsätter att växa ännu en tid fram till det oundvikliga slutet – bubblan spricker och vanliga människor får betala för den bubbla som ”marknaden”, bankerna och politikerna har skapat. ■