Lilian Thuram: ”Rasism är ett redskap för exploatering”

Publicerad av Kristofer Lundberg

Plats: Göteborg, Paris Tema: Kamp mot rasism och nazism, Böcker

 (photo: )

Lilian Thuram föddes år 1972 i Guadeloupe och är känd som en av världens främsta fotbollsspelare som förde Frankrike till VM-guld år 1998 och EM-guld år 2000. Han avslutade sin proffskarriär år 2008 efter att han hade spelat för både Juventus och FC Barcelona, men fick lägga fotbollen på hyllan på grund av ett hjärtfel. 

Offensiv träffade honom för en exklusiv intervju på Bokmässan i Göteborg där han talade i Vaktel förlags monter.

I Guadeloupe arbetade Thurams mor på sockerfältet på morgonen och städade på kvällarna. Två jobb krävdes för att få livet att gå ihop. En dag samlade hon familjen och berättade att hon skulle åka för att arbeta i Frankrike.

– Efter ett år i Frankrike skulle hon återkomma för att hämta oss. Jag kom till Frankrike år 1981, berättar Thuram.

Under tiden som modern arbetade i Frankrike hade syskonen klarat sig själva i Guadeloupe.

– Detta var inte något som hade skadat oss på något sätt. Vi hade det bra tack vare den stora solidariteten i byn där man tar hand om varandra, betonar Thuram.

– Jag var 9 år när jag kom till Paris. Vi bodde i förorten, ett år i BoisColombes, sedan flyttade vi sex mil utanför staden till Avon i ett typiskt höghusområde som kännetecknar förorten.

– Jag känner att jag hade tur som växte upp där – jag hade hela världen på min gård. Där fanns barn med olika ursprung: Familjer från Algeriet, Portugal, Libanon, Spanien med flera. Jag upptäckte världen i mitt hem och fotbollen förde oss samman.

I Frankrike arbetade modern som städerska och barnvakt, men barndomen var bra och Thuram var alltid lycklig, även om det var knapert ekonomiskt i arbetarhemet.

– Idag finns det illusioner bland unga att du bara kan vara lycklig med pengar, men det är inte fallet. Jag var lycklig i min barndom.

– Det är många från förorten som lyckas. Vi får aldrig se oss som offer. Vi måste lära de unga att de måste kämpa för att ta sig fram.

Thurams bakgrund har färgat honom till att ta ställning mot rasism och ojämlikhet.

– Det var när jag kom till Frankrike som jag för första gången insåg att jag var svart. Det är inget du tänker på när alla andra också är svarta.

– Men man blir svart först i betraktarens ögon. Jag fick snabbt namnet ”svartingen” bland klasskamraterna.

– Jag började att ifrågasätta saker och ting, och med tiden kom jag fram till att rasism är en politisk och ekonomisk fråga. Rasismen är ett redskap för exploatering.

Han drog slutsatsen att rasism först och främst är en ekonomisk och politisk konstruktion.

– För att få stöd att ta slavar var du först tvungen att framställa dem som lägre stående. Den ekonomiska makten behövde få majoriteten av befolkningens godkännande för exploateringen.

Han återkommer upprepade gånger till historieskrivningen och hur politiskt färgad den är som skriven av den vita världen.

– Jag vill lära de unga att deras historia handlar om mer än svarta slavar. Vi är frukten av vad vi lär oss.

Som flitig föreläsare i skolor brukar han öppna med frågan ”Vem är Christoffer Columbus?”, vilket han får svaret ”Han upptäckte Amerika”.

– Diskussion följer därefter: ”Jaså, fanns det inga andra där? Där fanns väl redan en befolkning?” Om vi påstår att Columbus upptäckte Amerika förnekar du indianernas hela historia. Hur ska vi beskriva honom, som ockupant eller upptäckare?

Hierarkier, rangordning i skolan, allt detta växer fram ur historielektionernas brister.

– När de unga bara hör om svarta och slaveriet är det inte konstigt att de vita känner sig överlägsna och de svarta underlägsna. Det var därför jag skrev boken Mina svarta stjärnor.

”När hörde ni för första gången talas om svarta under er skolgång?” Så börjar Lilian Thurams bok. I boken lyfter han fram de glömda svarta hjältarna genom historien. Han beskriver  hur uppfattningen av ”svart” och ”vit” formar oss människor.

– Det är viktigt att lyfta fram svarta kvinnor och män som förebilder. Vi är filosofer, författare, konstnärer, vetenskapsmän och revolutionärer. 

Martin Luther King är ett exempel på förebild, men det finns många fler okända hjältar.

– Litteraturen är viktig. Allt jag har lärt mig har jag lärt mig ur böcker. Vi måste få ungdomen att inse behovet av studier och att bli nyfikna på kunskap.

Här visar han också en viss kritik mot Bokmässan.

– Det är inte Göteborgs allra fattigaste som är här. Men man får den publiken som man vänder sig till.

Ju längre Offensivs intervju pågår ju bekvämare blir Thuram i sina svar. När vi kommer in på dagens Europa håller han inte tillbaka.

– Det är politiker som står bakom rasismen, de för en retorik som förstärker redan befintliga fördomar hos folk.

– Då politiker inte kan lösa problem stigmatiserar de grupper som de sedan skyller problemen på.

– Istället för att peka ut synda­bockar måste man lösa de ekonomiska problemen och de kriser som människor hamnar i på grund av det. 

– Hierarkier är politiska och ekonomiska konstruktioner, och det handlar om alla hierarkier: om svart och vit, man och kvinna och så vidare. Vi måste arbeta mot detta. Män är inte överordnad kvinnan och vita är inte överordnade svarta, vi behöver jämlikhet.

Thuram pekar på att Europas ledare för en rasistisk retorik som hör samman med dess rasistiska historia.

– Rasism handlar om att förminska andra och upphöja sig själv till något bättre och högre.

– Europa betraktar sig själva som högre stående än andra. Det blir då ett våldsamt möte med de som inte tillåter sig att vara underlägsen. Idag talar man inte om raser utan om kulturer, men syftet är detsamma.

Det finns ingen renodlad kultur, eftersom en kultur som inte utvecklas aldrig har funnits. Kultur är levande och plockar in influenser och utvecklas.

– Kampen för jämlikhet handlar om social, politisk, ekonomisk och sexuell jämlikhet för att motverka splittring som ställer människor mot varandra.

– Dagens samhällssystem ställer människor mot varandra. De som har privilegier vill inte lämna ifrån sig dem. Samhället utvecklas av att människor ställer krav, när fattiga ställer krav och inte tolererar att tryckas ned.

– Det är de fattigas rörelser idag som kommer att skapa det nya Europa imorgon. ■