Dags att gå från ord till handling

Publicerad av

Tema: Sveriges ekonomi, Inrikespolitik

 (foto: Phil Jamieson / Socialdemokraterna)

”Svensk ekonomi är lika stark och snabb som en nybyggd Tesla [elbil]”, sade finansminister Magdalena Andersson (S) när hon strax innan jul gav regeringens bedömning av det ekonomiska läget.

Det är en annan bild än den som tecknades i november då ”ladan” ännu påstods vara ”helt tom”. ”Finansminister Magdalena Andersson (S) har den senaste veckan betonat att den svenska ekonomin är ansträngd. För att klara av kostnaderna för det ökade flyktingmottagandet krävs besparingar, men också lån”, skrev Aftonbladet den 5 november. 

Sanningen är dock att flykting­mottagandet har inneburit en stimulans för ekonomin i form av ökad offentlig konsumtion som i sin tur har bidragit till att BNP växte med dryga 3 procent i fjol. Det är en relativt ovanligt hög ekonomisk tillväxt. 

”Till följd av den stora flykting­invandringen ökar den offentliga sektorns konsumtion mycket mer än normalt de närmaste åren. Utvecklingen är särskilt stark 2016, då offentlig konsumtion växer snabbare än något år sedan 1980”, konstaterar statliga Konjunkturinstitutet  i sin senaste prognos Konjunkturläget – december 2015. 

Under förutsättning att världsekonomin inte går in i en ny djup kris under året är det troligt att den ekonomiska tillväxten i Sverige ökar minst lika mycket i år som i fjol. Men det är frågan om en bräcklig och ojämn ekonomisk uppgång, baserad på i huvudsak tillfälliga ökningar av både offentlig och privat konsumtion, byggande och investeringar. Samtidigt som tillväxten ökar i dessa sektorer av ekonomin fördjupas krisen i gruv- och stålindustrin, vilket inte minst slår hårt mot landets nordligaste delar. 

Den ekonomiska tillväxten riskerar dessutom att inte sätta några avtryck i många kommuners, landsting och regioners ekonomier. Utan kamp och ny politik kommer ökad ekonomisk tillväxt att märkas mest i att de välbärgade fortsätter att dra ifrån, ökade klassklyftor och nya steg mot en låglönemarknad. 

Landstingens och regionernas ekonomi såg ingen förbättring i fjol. Tvärtom, det samlade resultatet försämrades med 4 miljarder kronor i fjol jämfört med år 2014. Över hälften av landstingen går med förlust och allra värst är det i Jämtland, Norrbotten, Västernorrland och Dalarna.

Den stadigt förvärrade vårdkrisen står i bjärt kontrast till regeringens alla skrytvalser om en ”urstark ekonomi”. Det behövs ett riksomfattande vårduppror för att undvika att 2016 kommer att bli ett år av rekordstora nedskärningar, överbeläggningar, försämrad arbetsmiljö och patientsäkerhet.

När, om inte nu, är det dags för stora offentliga investeringar för att rusta upp välfärd, infrastruktur och påbörja en grön omställning? Regeringen står dock fast vid högerpolitikens budgetmål ”liksom tidigare finansminister”, som Magdalena Andersson bedyrade i en DN-intervju den 29 december.

För att arbetarna  och välfärden ska få del av den ökade ekonomiska tillväxten krävs att facken tar fajten mot både arbetsgivarna i avtalsrörelsen och mot regeringens politik – för rejäla lönelyft, låglönesatsningar och bättre arbetsvillkor samt för de egna förslagen på stora offentliga  satsningar. ■