Fem år efter kärnkraftsolyckan i Fukushima: "Vi kom nära en fullständig katastrof”

Publicerad av Dikang

Plats: Fukushima-shi Tema: Miljö, jordbruk och sjukdomar, Infrastruktur, Arbetarkamp

Olyckan i Fukushima ledde till att över 160 000 tvingades evakuera området som än idag är kraftigt kontaminerat. (foto: Warren Antiola / Flickr CC)
Olyckan i Fukushima ledde till att över 160 000 tvingades evakuera området som än idag är kraftigt kontaminerat.

Katastrofen i japanska Fukushima Daiichi i mars 2011 var den näst värsta kärnkraftsolyckan någonsin efter Tjernobylolyckan i Ukraina år 1986. Vissa forskare varnar för att de destruktiva effekterna av kärnkrafts­olyckan i Fukushima kan vara värre än de i Tjernobyl.

På kärnkraftverket i Tjernobyl inträffade en härdsmälta på en av reaktorerna, medan tre av sex reaktorer i Fukushima drabbades av explosioner och härdsmältor. Detta som en följd av den kraftfulla jordbävningen vid Tohoku och efterföljande tsunami den 11 mars 2011 som dödade uppemot 16 000 människor. Den enorma tsunamin slog ut Fukushimaverkets eltillförsel och dess reservgeneratorer som användes för reaktorernas kylning, vilket ledde till härdsmältor.
Fukushima innehåller mycket mer kärnämnen än vad Tjernobyl gjorde (över 1 700 ton mot Tjernobyls 180 ton). Såväl Tjernobyl som Fukushima var rankade ”nivå 7” på en internationell skala på kärnkraftsolyckor (INES-skalan), även om den japanska regeringen till en början underskattade krisen och menade att det var en nivå 4-olycka, något som omedelbart ifrågasattes av utländska experter.

De efterföljande åren har regeringen och kärnkraftverkets ägare, Tepco (det största privatägda energibolaget i världen), blivit enormt kritiserade för deras misskötta respons till olyckan, säkerhetsbrister, förnekanden och försök att skyla över händelsen. Naoto Kan, som var premiärminister när katastrofen ägde rum, har erkänt att Japan kom väldigt nära en fullständig katastrof, där regeringen diskuterade att evakuera 50 miljoner människor – även från huvudstaden Tokyo – samt att införa undantagstillstånd.
– Något på den skalan, en evakuering av 50 miljoner, skulle vara som att förlora ett stort krig, sade Kan till den brittiska tidningen Telegraph den 4 mars i år.
I intervjun säger han också att han inte fick någon tydlig information från Tepco och att regeringens säkerhetsrådgivare kring kärnkraft, Nobuaki Teresaka, var ovetande om vad som behövdes göras.
En fristående utredning genomförd under år 2012 under ledning av doktor Kiyoshi Kurokawa kom fram till att kärnkraftsolyckan vid Fukushima var ”skapad av människan”. Ända sedan år 2006 visste Japans kärnkraftsregulator och Tepco om att eltillförseln skulle slås ut om kärnkraftverket drabbades av en större tsunami. Tepco vidtog inga åtgärder och regulatorn visste om detta, men vidtog heller inga åtgärder.
Rapporten från Kurokawas kommitté anklagar regeringen och dess reglerande organ för att vara i maskopi med kärnkraftsindustrin, vilket Kurokawa menar ”har skapat en lobby såpass kraftfull att dess handlingar till stor del har lämnats orörda av landets regleringar”. Rapporten kritiserar också regeringens beslut om att låta Tepco
sköta saneringsarbetet, som de grovt misskötte, vilket ledde till att regeringen till slut tog över saneringsarbetet under år 2013.

Över 160 000 människor har evakuerats från området runtomkring Fukushima. Många av dessa områden har lidit av en ekonomisk kollaps ovanpå den stora miljöförstöringen. Shinzo Abes högerstyre har planer på att avsluta evakueringsordern i mars nästa år samt att använda ekonomisk utpressning (genom att avsluta kompensationsutbetalningarna) för att få flyktingarna från Fukushima att återvända.
Att helt ta det skadeskjutna Fukushimaverket ur bruk kommer att ta åtminstone 40 år. Uppskattningarna för hur mycket det kommer att kosta varierar från 850 miljarder kronor till 2,1 biljoner kronor. Kostnaden inkluderar såklart inte det långsiktiga hotet från kärnavfallet som har läckt ut i naturen.
”Fukushima är havsversionen av Tjernobyl”, skrev en japansk bloggare träffsäkert. Tepco kämpar för att hantera den växande volymen vatten som de använder för att kyla ned de skadade reaktorerna. Vattnet blir som en följd av detta väldigt radioaktivt och måste förvaras i stora behållare, vissa så stora som trevåningshus – vilket bara är en temporär lösning.

Tidningen Asahi Shimbun publicerade nyligen ett foto som visade att antalet av dessa enorma behållare har överstigit 1 100. Förvaringsbehållarna byggdes av lågavlönade bemanningsanställda utan att följa de lagliga kraven, vilket ytterligare ökade säkerhetsoron. Flera radioaktiva läckor har inträffat som har spillt ut radioaktivt vatten i Stilla havet år 2013 och igen under år 2014.
Ovanpå incidenterna kring förvaringsbehållarna rinner mindre kontaminerat grundvatten från bergen bakom Fukushimaverket igenom dess grundval och vidare ut i Stilla havet, vilket innebär att hela 300 ton kontaminerat vatten rinner ut i havet varje dag. Där rör sig kärnavfallet med strömmarna och förs vidare av det marina livet som absorberar strålningen. Konsekvenserna av allt detta för havet och dess ekosystem är nu ett stort globalt problem.

Den berättelse som nästan aldrig nämns kring katastrofen i Fuku­shima är den vedervärdiga betalning som arbetare fick under saneringsarbetet. Efter att katastrofen ägde rum skar Tepco ned lönerna för sin egen arbetsstyrka med 20 procent då de ville ha en finansiell räddningsaktion från regeringen.
Omkring 12 000 arbetare kämpar för att få Fukushima under kontroll och de flesta av dessa är bemanningsanställda, anställda av en mängd olika underleverantörer. I den bredare evakueringszonen är 45 000 arbetare anställda i snarlika otrygga arbetsförhållanden för att få bort skräp från olyckan. Bland dessa är många hemlösa ”rekryterade” av den japanska maffian, Yakuzan, som styr eller har täta band med underleverantörerna. Gängen har använts för att ”lösa” bemanningsbristen. Enligt den japanska polisen opererar omkring 50 Yakuzagäng i Fukushimas län.
”Tepco sitter på toppen av en pyramid av underleverantörer på sju eller flera lager”, noterade en rapport från Reuters baserad på intervjuer med flera Fukushima­arbetare. Detta trots det faktum att det är olagligt att använda sig av tredjehandsleverantörer i Japan. Rapporten från Reuters fann att lönerna för dessa arbetare var omkring en tredjedel av den genomsnittliga lönen inom byggsektorn.

Fristående journalister och experter anklagar den japanska regeringen och Tepco för att iscensätta en mörkläggning för att undanhålla befolkningen information. Detta spänner sig över varje aspekt av olyckan, från antalet arbetsdödsfall till hur förorenad den lokalproducerade maten är. Eftersom maten från området kring Fukushima, som tidigare var en av Japans rikaste jordbruksregioner, inte går att sälja har lokala myndigheter beordrat att den ska användas till skolmaten. Detta har blossat upp protester bland föräldrar och lärare.
Officiellt har endast tre arbetare dött under saneringsarbetet, men den fristående reportern Mako Oshidoro menar att den verkliga siffran är mycket högre eftersom officiella rapporter bara innefattar de arbetare som dör på arbetstid. Många fler har dött hemma som en följd av sjukdomar från radioaktiv exponering.
Trots den oräkneliga kostnaden för Fukushima har mångmiljarddollarindustrin och många regeringar gått vidare med planer på att bygga ut kärnkraften. Detta är särskilt fallet i Asien, där 40 nya kärnkraftverk håller på att byggas och 100 till är planerade. Länderna som står för den största ökningen av kärnkraftverk är Kina, Sydkorea och Indien.
Abes regering har återstartat tre kärnreaktorer det senaste året och har som mål att återstarta alla Japans 50 reaktorer, som har varit nedstängda sedan katastrofen inträffade. Denna fråga går på djupet i det enda landet som har blivit attackerat med kärnvapen.
De senaste åren har vi sett många stora antikärnkraftsprotester. Opinionsundersökningar visar att 60 procent är emot att någon av reaktorerna startas upp igen. Detta trots regeringens försök att manipulera den offentliga opinionen och en 20-procentig höjning av elräkningen sedan katastrofen.

En kärnkraftsfri framtid kräver en plan för massiva investeringar i säkra och förnybara alternativ. Detta är kopplat till behovet av ett socialistiskt alternativ till dagens etablerade politiska partier. Prokapitalistiska politiker kommer oundvikligen att vika sig för storföretagens kapitalistiska diktat, som har ett beroende till kortsiktiga vinster.
Socialister och CWI välkomnar proteströrelserna mot kärnkraft som har svept igenom Japan och andra delar av Asien, samtidigt som vi också betonar behovet av att dessa rörelser erbjuder ett program mot kapitalismen. Bara genom att byta ut den anarkistiska ”marknaden” med ett system för demokratisk socialistisk planering, baserat på offentligt ägande, kan samhället utveckla den enorma potentialen som finns i förnybar energi (som vind- och solkraft) och därmed skifta världens energi- och klimatpolitik mot en hållbar, säker utveckling.