Karneval 2.0 för Luleås skolor

Publicerad av RS Luleå

Plats: Luleå Tema: Skola och barnomsorg

Ännu en gång tågade Luleå mot kommunens planer på att lägga ned flera skolor. (foto: Yonggang Cui)
Ännu en gång tågade Luleå mot kommunens planer på att lägga ned flera skolor. (foto: Yonggang Cui)

Ytterligare ett steg i Luleås skolkamp togs lördagen den 19 mars då samordningsgruppen ”Hela kommunen ska leva och lära” arrangerade Karneval 2.0. Gruppens två karnevaler har varit de mest kreativa, folkliga och välorganiserade demonstrationerna i Luleå på decennier.

Karnevalen var en kraftsamling med 700 deltagare, men också starten för en namninsamling som gruppen har tagit initiativ till för att få till en folkomröstning om kommunens förslag ”Framtidens skola” som innebär att alla mindre skolor på sikt ska stängas.
Karnevalen hölls på Storgatan och inleddes med en nyskriven skolsång framförd av läraren Stina Andersson och en grupp elever. Därefter framfördes korta appeller av aktiva skolräddare från de olika nedläggningshotade skolorna som beslutsamt argumenterade emot tjänstemännens förslag som kommunfullmäktige ska ta beslut om den 4 april.

Karnevalen tågade till stadshuset inramat av flaggor, vimplar och ballonger under talkörer som ”Nej till kommunens skolfabrik – inget barn är det andra likt!” samt till tonerna av en stor sambaorkester med trummor och blåsinstrument.
Bakom frontbanderollen ”Lyssna på folket – skolorna kvar!” hade många barn egna plakat med självporträtt och texten ”Det är mig det handlar om”. Andra plakat sade exempelvis ”Stolt lärare”, ”Hela kommunen ska leva och lära”, ”Storpotäter – lyssna på oss!”, ”Inga skolfabriker”, ”Vi behöver vår skola” och ”Luleå loves levande demokrati” som refererar till kommunalrådets kampanj ”Luleå loves Austin”.

Efter marschen lästes stöduttalanden upp som vi passande nog hade fått ett uttalande från Socialist Alternative i Austin (CWI:s sympatisörer i USA) som varnade för att kommunledningen kanske ”älskade” den kommersialisering av demokratin som arbetare och fattiga brottas med i Austin, där det fjäskas för stora IT-företag med ökad segregation och utslagning som följd.
Luleås båda kommunalråd var inbjudna till att svara på demonstranternas frågor, men de skickade istället Carina Sammeli, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, som fortsatte att upprepa samma mantra: Att skolan i Luleå står inför stora utmaningar och ”Jag och mitt parti (S) har bestämt att vi tycker att vi tror att det här är bra”.
Stärkta av karnevalens stämning och storlek gick många karnevaldeltagare vidare till Ebeneser där Marina Lundberg, Björn Sjöö, Olle Nyman med flera höll en stödkonsert.
Resultatet av folkomröstningens första dag blev 400 namn, en bra början på de 6 000 som är målet inom 6 månader.
Kampen för Luleås skolor fortsätter!


”Viktigt att se elevers situation i en helhet”

–Det är helt tokigt att lägga ned Svartö­stadsskolan, en högpresterande skola med engagerade lärare. Den har allt, säger Carl Carlander, en av demonstranterna.

Offensiv fick också tillfälle att intervjua lärarna Monica Lindehag och Linda Sikblad.

Vad tyckte ni om karnevalen?
– Det är bra att folk engagerar sig. Att det finns de som bryr sig känns positivt.

Vad tycker ni är det som gör skolan attraktiv för lärarna?
– Att ha bra kollegor och att man får lära känna barnen. Det är saker som fungerar jättebra på vår skola, säger Linda Sikblad.
– Sen är det viktigt med bra styrning också, fyller Monica Lindehag i.

Vad säger ni om debatten om små kontra stora skolor?
– Min erfarenhet är att beslutsvägarna är kortare på en liten skola, det går snabbt att rodda om i verksamheten om det behövs. I större skolor riskerar enheterna att bli separerade öar som arbetar var för sig, säger Monica Lindehag.

Vad säger ni om argumentet att elevhälsa får mer samlade resurser på en större skola för barn med särskilda behov?
– Det viktiga är att se att elevers situation i en helhet. Det handlar om många saker. Till exempel rastvakter som vet vilka barnen är och att barnen känner oss. Sen kan ju behoven se så olika ut, så det är svårt att generalisera. Men jag tror att barnen är mindre utsatta om alla känner varandra, säger Linda Sikblad.