Sveriges ekonomi ökade med 247 miljarder

Publicerad av Per-Åke Westerlund

Tema: Sveriges ekonomi, Inrikespolitik

 (foto: Fuzzy Mannerz / Flickr CC)
(foto: Fuzzy Mannerz / Flickr CC)

Sveriges BNP ökade med 247 miljarder kronor under 2015. Enbart den faktauppgiften räcker som svar på argumenten om att det inte finns pengar till löneökningar eller flyktingar. Det finns så det räcker även till ett massivt program av offentliga investeringar, särskilt bostadsbyggande.

Den ekonomiska tillväxten i Sverige är just nu kanske starkast i Europa. Vad ligger bakom och hur länge kan det fortsätta?

Samtidigt som politiker och media har talat om ”systemkollaps” rapporterar Konjunkturinstitutet om högkonjunktur. Under år 2015 var den ekonomiska tillväxten 4,1 procent, med stegrad takt i slutet av året. Fjärde kvartalets ökning motsvarade 4,5 procent i årstakt. Det är nästan dubbla genomsnittet som under åren 1993-2014, som var 2,3 procent per år. 

Vid årsskiftet var Sveriges BNP 4 155 miljarder kronor, en rekord­ökning från 3 908 miljarder 2014. Ökningen med 247 miljarder kronor är antagligen den största någonsin. Det är nio gånger mer än regeringens bedömning av kostnaderna för flyktingarna som anlände under 2015, 28 miljarder. 

Faktum är att flyktingmottagandet ökar tillväxten och skapar jobb. Ungefär en femtedel av tillväxten under oktober-december, 0,8 procent, beror på att stat och kommuner investerade och anställde fler som arbetar med flyktingar.

Den högkonjunktur som Konjunkturinstitutet (KI) talar om kommer troligen inte att bli långvarig. Det är därför en nu-eller-aldrig-situation för fackföreningarna i årets avtalsrörelse. Exportindustrin går bra, banker och riskkapitalister gör enorma vinster och utdelningarna till ägarna är groteska.

En stor faktor bakom den starka tillväxten är Riksbankens räntesänkningar. Ifjol togs beslutet om negativa räntor, som i år har sänkts ytterligare till minus 0,5 procent. Negativa räntor sänkte kronans värde, vilket har gynnat exportindustrin i ett läge där efterfrågan har ökat i Europa. Exporten stod för 1,3 procentenheter av tillväxten under år 2015.

Men nu minskar dessa möjligheter. Den Europeiska Centralbanken, ECB, som har hand om euroområdet, för en ännu agressivare penningpolitik än Riksbanken. Sverige kan inte vinna ett valutakrig mot euroområdet, så räntesänkningarna kommer troligen inte att fortsätta. Dessutom sker en uppbromsning av den ekonomiska återhämtningen i EU-länderna vilket kommer att slå mot exporten.

Det är skälet till att Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för Sveriges ekonomiska tillväxt. I december trodde KI på 3,9 procent – den senaste prognosen från mars är 3,5 procent. Det är ändå en mycket stark tillväxt. KI tror att 140 000 nya jobb tillkommer under 2016 och 2017. Arbetslösheten väntas minska, men ändå ligga kvar på 6,3 procent. 

Riksbankens ränta på minus 0,5 procent har också stora och delvis oberäkneliga effekter inom landet. Negativa räntor har aldrig använts i något land förrän under de senaste två åren. Exempelvis den tyska storbanken Deutsche Bank har jämfört dem med massförstörelsevapen.

Riksbankens argument för räntesänkningar är den låga inflationen. Prisökningar på 0,1 procent är mycket nära deflation, alltså sjunkande priser. Det i sin tur tenderar att minska både konsumtion och investeringar. Ekonomin bromsas upp och arbetslösheten sjunker.

De negativa räntorna ska stimulera bankerna att öka utlåningen till både investeringar och konsumtion. Med detta finns minst två problem. Dels att ingen ännu har kunnat bevisa att negativa räntor har den effekten, dels att det ökar hushållens skulder ännu mer. Utöver negativa räntor stimulerar Riksbanken ekonomin genom att köpa upp statsskuldsedlar. Riksbankschefen Stefan Ingves har själv upprepade gånger varnat för både skulderna och för en bostadsbubbla.

De ekonomer som har kritiserat Riksbanken menar att banken använder extrema stimulanser i en redan hög tillväxt och därmed kommer att sakna redskap när ekonomin vänder neråt.

Enbart under år 2015 ökade hushållens skulder med 230 miljarder kronor, enligt Nordeas ekonomer. Hushållens skulder är därmed 176 procent jämfört med disponibel årsinkomst. De senaste låntagarna har oftast de största skulderna, vissa 5-6 gånger större än årsinkomsten.

Bostadspriserna steg under fjolåret med 10 procent. Kombinationen av avskaffad fastighetsskatt, höga ränteavdrag och bristen på bostäder fortsätter att driva upp priserna. Kreditföretaget Moody’s och EU-kommissionen hör till dem som har varnat för spekulationsbubblor i svensk ekonomi.

EU-kommissionen varnade sär­skilt för bankernas beroende av bostadslånen, som har ökat kraftigt under flera år.

Rättvisepartiet Socialisterna står för:

  • Fackföreningarna måste förbereda för strid i avtalsrörelsen. För rejäla lönelyft och fasta jobb.
  • Massiv satsning på offentlig välfärd, inklusive flyktingmottagande.
  • För ett statligt investeringsprogram för bostäder, infrastruktur och gröna jobb.
  • Förstatliga banker och storföretag under demokratisk kontroll. ■