Alla ”kurvor” åt rätt håll?

Publicerad av Offensiv

Plats: Sverige Tema: Sveriges ekonomi, Bostäder, Inrikespolitik, Infrastruktur, Klassklyftor

 (foto: Elias Theodorsson)
(foto: Elias Theodorsson)

S-MP-regeringen tycks vänta förgäves på att den ekonomiska tillväxten också ske ge avtryck i ökat stöd.

Statsminister Stefan Löfven erkände för en månad sedan att han kände sig frustrerad över vad han menade var allmänhetens negativa bild av utvecklingen för Sverige.
– Vad som är ännu mer surrealistiskt är att alla siffror går åt rätt håll, sade statsministern till tidningen Financial Times.
Ekonomisk tillväxt i sig ger sällan regeringar någon draghjälp. Särskilt inte nu när alla etablerade partier är i kris och år av åtstramningar har skapat en utbredd känsla av att samhällsutvecklingen går i fel riktning. Särskilt mot bakgrund av att klassklyftorna fortsätter att växa och ingen politisk kursändring äger rum.  ”Politiken blir futtig inför klassklyftorna. Man duttar lite i marginalen, men låter orättvisorna vara kvar”, som Aftobladet träffande skrev i en ledare den 8 maj,

Ifjol växte svensk ekonomi med hela 4,1 procent. I ljuset av att ekonomin i snitt bara har vuxit med 1,8 procent 2006-2015 är det en relativt hög siffra. Enligt Konjunkturinstitutet kommer även 2016 att bli ett år av hög ekonomisk tillväxt – 3,5 procent, vilket är en betydligt starkare tillväxt än i resten av Europa.
Men arbetslösheten förblir hög och ligger över 6 procent även nästa år, och på över 15 procent för utrikesfödda.
”Samtidigt som tillväxten är hög förvärras obalanserna i svensk ekonomi de närmaste åren; en ökad tudelning på arbetsmarknaden och en allt mer dysfunktionell bostadsmarknad”, skriver fackförbundet Unionen i sin senaste konjunkturprognos från april i år.
Till det ska läggas att den ekonomiska tillväxten går såväl många hushåll som landsdelar förbi. Landet slits isär och exempelvis bostadskrisen förvärras när byggandet bara fortsätter att släpa efter befolkningsökningen.
Det ökade bostadsbyggandet sedan 2012, från en rekordlåg nivå, har varit en viktig faktor bakom den ökade tillväxten. Men även om bostadsbyggandet når upp till prognosens 57 000 nya påbörjade bostäder i år (den högsta siffran sedan 1990-talet) skulle det behöva byggas minst 75 000 bostäder per år fram till 2020 och åren därefter. Vidare behöver det befintliga miljonprogrammet renoveras, upprustas och klimatanpassas. Det är en uppgift övermäktig kapitalismen.
Istället kommer den tilltagande bostadsbristen att skjuta bostadspriserna ännu mer i höjden, elda på kreditbrasan och bidra till att hushållens skulder växer ännu mer. Snart är hushållens skulder uppe i ohållbara 190 procent av den disponibla inkomsten.

Förutom bostadsbyggandet är det den växande kosnumtionen, både privat och offentlig, samt ökad export som håller tillväxten uppe. Inga av dessa faktorer är beständiga.
Världsekonomin balanserar på randen till en ny kris och regeringens brutala flyktingpolitik slår undan benen på den ökade offentliga konsumtion som har följt i spåren på flyktingmottagandet 2015.
Den höga skuldsättningen och den fortsatta kreditexpansionen tillsammans med de växande obalanserna utgör en broms på dagens tillväxt samt varslar om nya kapitalistiska kriser.