Hemtjänsten sliter ut personalen

Publicerad av Emma Öman

Plats: Göteborg Tema: Facklig kamp, Vård och omsorg, Inrikespolitik, Arbetsmiljö

Tempot är så högt och arbetsbördan så hög för personalen inom hemtjänsten att många går in i väggen. (foto: Public Domain)
Tempot är så högt och arbetsbördan så hög för personalen inom hemtjänsten att många går in i väggen. (foto: Public Domain)

De stressar mellan 14 äldre på olika adresser, och när folk är sjuka pressas fler besök in i hemtjänstens minutschema. Resultat: Göteborgs högsta sjuktal.

Eva Gull Vedberg, huvudskyddsombud för undersköterskorna inom hemtjänsten på Kommunal i Askim-Frölunda-­Högsbo, plockar fram en bunt scheman och visar Göteborgs-Posten (GP) den 11 maj. Först 20 minuter på en adress och sedan 15 minuter hos en annan vårdtagare. Och ingen tid alls däremellan. Så ser arbetsdagen ut. Snabba hopp mellan 14 äldre på olika adresser.
13 personer ingår i hennes arbetslag. I stort sett varje morgon ringer ett par av dem och berättar att de är sjuka och det är sällan som det finns vikarier som kan täcka upp för alla. Istället får varje undersköterska trycka in ännu fler vårdtagare på ett schema där det inte fanns något utrymme.

Under förra året var sjukfrånvaron över 15 procent bland undersköterskorna inom hemtjänsten i stadsdelen. Det är bland de allra högsta siffrorna för någon yrkesgrupp i hela staden och en ökning med fem procentenheter på fem år.
Christine Högberg, områdeschef för hemtjänsten i Askim-Frölunda-Högsbo, säger till GP att hon håller med om att situationen är bekymmersam. Hon känner igen sig i bilden av att det är tajta scheman, men säger att det finns viss kringtid – samlad i en klump på morgonen, så att medarbetaren kan fördela den själv.
Hemtjänsten i Askim-Frölunda-Högsbo är den största i kommunen med 450 anställda. Rekryteringsläget är svårt. Det är fackföreningar och arbetsgivare överens om. Allt färre vill bli undersköterskor och det är svårt att hitta utbildade vikarier.
Eva Gull Vedberg säger till GP att det många gånger är ett tufft jobb. Vårdtagarna är gamla och man vet aldrig vad som väntar när man öppnar en dörr. Folk kan ha ramlat, blivit allvarligt sjuka eller till och med avlidit.

I en enkät som Kommunal i Göteborg gjorde med medlemmarna svarade 75 procent att de inte hinner förflytta sig mellan vårdtagarna på den schemalagda tiden och nästan 70 procent att de varje vecka misslyckas med att hinna det de enligt schemat ska göra.
En klar majoritet uppgav också att de varje vecka jobbade på ett sådant sätt att det var skadligt för den egna hälsan, men också att det innebar risker för de gamla.
Områdeschefen Christine Högberg konstaterar för GP att det som har ökat mest är de långa sjukskrivningarna. Till viss del beror det på att medelåldern bland personalen är hög och att folk börjar bli utslitna.

Kvinnor är oftare sjukskrivna än män, men det är inte kvinnorna det är fel på. Under sex år har Arbetsmiljöverket undersökt orsakerna till att kvinnor i högre utsträckning än män är sjukskrivna av arbetsrelaterade skäl och oftare än män tvingas sluta jobba i förtid. Slutsatserna är entydiga: det beror på att arbetsvillkoren och arbetsmiljön är mer pressad och sämre på kvinnodominerade arbetsplatser.
Ett påtagligt exempel på hur olika syn samma arbetsgivare kan ha på arbetsplatser som domineras av män respektive kvinnor fick Arbetsmiljöverket när de inspekterade hur det såg ut på de tekniska förvaltningarna och hemtjänsten i 59 kommuner. I båda sektorerna finns det kända risker – och verket ville undersöka hur kommunerna hanterade dem.
Bland annat fann man att det såg oerhört olika ut vad gäller chefstäthet: på de tekniska förvaltningarna hade cheferna i snitt 10 underställda, medan cheferna inom hemtjänsten hade 35, och dessutom sämre administrativt stöd.
Även i Göteborgs kommun ser det ut på det här sättet. Cheferna inom hemtjänsten har i snitt 37 medarbetare, medan de inom teknisk förvaltning har 15.
Att kvinnor i högre grad jobbar inom verksamheter som har pressats hårt ekonomiskt de senaste åren är ett tungt skäl till de skillnader som Arbetsmiljöverket har funnit. Ofta rör det sig om sektorer som tidigare har varit kända för att ha ganska god arbetsmiljö – och bra hälsa.

Frågan om 6 timmars arbetsdag borde alla arbetsplatser införa, särskilt inom vård och omsorg. Om personalen ska orka jobba så länge som till 65 år borde detta vara ett krav. Som det ser ut just gör inte arbetsgivaren yrket inom vård och omsorg särskilt attraktivt: mer stress, ökad arbetstid och låga löner. Vem vill i framtiden jobba inom det yrket om det inte blir någon ändring på det?
Nu är det upp till facket och dess medlemmar att ställa kravet på 6 timmars arbetsdag och rätten till heltid.