Ökat stöd för Jill Stein efter Demokraternas konvent

Publicerad av Jonas Brännberg

Plats: USA Tema: Nya arbetarpartier, Arbetarkamp

Efter Sanders svek har många vänt sig till De Grönas Jill Stein. (foto: Paul Stein / Flickr CC)
Efter Sanders svek har många vänt sig till De Grönas Jill Stein.

Till miljontals amerikaners besvikelse gav Bernie Sanders, Hillary Clintons utmanare i Demokraternas primärval, sitt direkta stöd till Clinton under det laddade konventet i Philadelphia i juli. För Socialist Alternative (CWI:s sympatisörer i USA) och tiotusentals andra som involverat sig politiskt för första gången runt Sanders för en ”revolution mot miljardärsklassen” är frågan nu hur rörelsen ska gå vidare.

På demokraternas konvent, som fastställde Clinton som demokraternas kandidat, blev de olika vägarna framåt tydliga. Bernie Sanders gav inte bara sitt tydliga stöd till Clinton, utan signalerade också till sina supportrars besvikelse att han skulle spela en roll i hennes presidentvalskampanj.
Samtidigt organiserade hundratals Sanders-delegater på konventet en utmarsch i protest mot valfusk under primärvalen, Clintons kopplingar till Wall Street och hur hela det Demokratiska partiet via Wikileaks har avslöjats med att kampanja för Clinton och göra allt för att sabotera Sanders kampanj.

Redan innan konventet hade Socialist Alternatives kommunfullmäktigeledamot i Seattle, Kshama Sawant, startat en namninsamling som till slut samlade in 125 000 namn och som uppmanade Sanders att, om han förlorade mot Clinton, ställa upp som oberoende kandidat eller tillsammans med De Grönas kandidat Jill Stein.
Steins kandidatur stärktes ordentligt under Demokraternas konvent. Av de uppemot 700 delegater som deltog i olika utmarscher från konventet valde flera att öppet ge sitt stöd till Jill Stein, som själv deltog i protester utanför konventet. Till skillnad från Hillary Clinton liknar Jill Steins program Sanders. Hon stödjer liksom Sanders en minimilön på 15 dollar i timmen, motstånd mot TPP och TTIP och en allmän sjukförsäkring.
Dessutom vill hon se en snabb omställning till förnybar energi, avskriva studentlån samt är mycket mer kritisk mot USA:s militaristiska utrikespolitik än Sanders. Detta kan jämföras med Clinton, som har gett sitt stöd till fracking och till Bill Clintons nedmontering av välfärden, suttit i Wal-Marts styrelse och varit en aktiv del av USA:s krigspolitik som utrikesminister.

Resultatet är att Clinton, tillsammans med republikanernas Donald Trump, är de mest impopulära presidentkandidaterna någonsin. Deras enda styrka i sina kampanjer är hotet att deras motståndare ska vinna.  Men trots en enorm hets mot ”Sandernisterna” från media, politiker och även Sanders själv att stödja Clinton mot Trump kan fortfarande knappt hälften inte tänka sig att rösta på Clinton.
Det halmstrå som används är att Sanders har fått med 15 dollar-kravet i konventets ”plattform”. Kravet har dock ingen tidsplan och hela plattformen är inte bindande, utan det är tvärtom mer regel än undantag att plattformens löften sviks innan bläcket har hunnit torka.
Socialist Alternative, som både har deltagit i Sanders kampanj via den oberoende organisationen Movement4Bernie och som deltog i protesterna under demokraternas konvent, har med kraft kritiserat Sanders senaste steg som cyniskt nog innebär att ”Sandernisterna” uppmanas att ge sitt stöd till just det etablissemang de har velat revoltera mot. De har nu döpt om Movement4Bernie till MovementForThe99% och stödjer Jill Steins kampanj.

”Det är den massiva ilskan mot att storföretagens politik har genomförts av etablissemanget som Hillary helt korrekt ses som en del av det som har skapat grunden för Trumps uppgång. (...) Strategin att stödja ’det mindre onda’ har varit en katastrof för 99 procent av befolkningen. (...) För att besegra högern måste vi bygga en stark, enad rörelse och ett nytt parti för de 99 procenten”, skrev Kshama Sawant när Socialist Alternative lanserade sitt stöd för Jill Stein.
Sanders kapitulation för etablissemanget är ett bakslag, men fortfarande finns ett historiskt tillfälle till en verklig utmaning underifrån av det av storföretagen dominerade tvåpartisystemet.