Arjeplog: Vårdprotest gav seger

Publicerad av Liv Shange Moyo

Plats: Arjeplog Tema: Facklig kamp, Vården, Arbetarkamp

Cecilia Burman, undersköterska och ordförande för Kommunal i Arjeplog, berättar om vårdsituationen. (foto: Privat)
Cecilia Burman, undersköterska och ordförande för Kommunal i Arjeplog, berättar om vårdsituationen.

I början av juli meddelade verksamhetschefen på Norrskenets sjukhem i Arjeplog att hemmets sex undersköterskor hade fått sin semester helt eller delvis indragen. Undersköterskorna gick i taket, och två av dem, Emma Lindqvist och Cecilia Burman, sa upp sig i protest. Efter förhandlingar med kommunen har tre veckors semester garanterats och löften utfärdats om att lösa situationen.

Fyra veckors sammanhållen semester under juni, juli eller augusti är både lagstadgat och fastställt i kollektivavtalet. Arjeplogs kommun meddelade ändå sin personal, med bara två veckors varsel, att deras semesteransökningar utan vidare hade avvisats. Inga alternativa datum eller arrangemang föreslogs. Kommunen säger sig ha svårt att rekrytera vikarier till sin vård- och omsorgsverksamhet – kanske inte så konstigt i ljuset av hur befintlig personal behandlas.
Offensiv har talat med Cecilia Burman, en av undersköterskorna som sa upp sig och som också är Kommunals ordförande i Arjeplog.

Vad är läget nu?
– Vi är tillbaka på jobbet. Vi fick ju igenom att vi alla får minst tre veckors semester till slut, efter att kommunen erbjöd två.
Tre veckor är en seger, men Cecilia beklagar att de blev tvungna att sätta hårt mot hårt för att få igenom en självklarhet.
– Alla behöver ju ha semester.
Arjeplogs kommun uppfyller
fortfarande inte kravet på fyra veckors semester. Cecilia berättar att Kommunal fortsätter att driva på för att undersköterskorna ska få ut skadestånd.

Du har kallat den indragna semestern ”droppen som fick bägaren att rinna över”. Hur är er arbetssituation i övrigt?
– Vi har haft problem med arbetsledningen framför allt, att det inte funkar. Nu finns det en handlingsplan som går ut på att stärka arbetsledningen och jobba vidare med arbetsmiljöfrågorna. Vi diskuterar vidare med arbetsgivaren, det är ny socialchef och kan ta ett tag innan det börjar hända saker.
Cecilia berättar också att Norrskenets undersköterskor delar förtvivlan hos vård- och omsorgspersonal över hela landet över att känna att man inte räcker till på jobbet.
– Det har ju skurits ned så mycket på både äldreomsorg och barnomsorg. Samtidigt får vi fler och fler äldre, med allt större vårdbehov. Där är det ju regeringen som måste skjuta till pengar för att det ska bli en ändring.

Har du själv lärt dig något av den här striden?
– Att man måste ta i med hårdhandskarna när det gäller. Det var vad som krävdes för att vi nu har gått från noll till åtminstone tre veckors semester.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv står för att säkra både bra vård och omsorg och bra villkor på jobbet för alla. Vi kämpar för en upprustning av vård, omsorg och skola med mer personal på bättre villkor och högre löner – 200 000 nya vårdjobb skulle behövas. Det finns pengar – men i fel händer.
Missnöjet och de många små protesterna på arbetsplats efter arbetsplats behöver komma samman i en enad proteströrelse för att omfördela rikedomarna från bankerna, storföretagen och den rika klicken i samhällets topp till de verkliga behoven.
Protestdagen ”Slut på rean – en annan vård är möjlig” är en bra början. RS-medlemmar är med och arbetar för att göra den till en framgång landet runt och ta kampen vidare därefter.