Urkult: festival i dåtida idyll

Publicerad av Sebastian Olsson

Plats: Näsåker Tema: Kultur

Massivt publikhav under Räfven. (foto: Sebastian Olsson)
Massivt publikhav under Räfven.

Urkult är en festival i byn Näsåker. Festivalen genomfördes för tjugoandra året i rad, men för mig var det första gången jag var i Näsåker. Den här festivalrecensionen blir därmed lite av en reseskildring.

Näsåker ligger vid Nämforsen i Ångermanland. Att åka dit är som att resa bakåt i tiden: de flesta bilarna är tillverkade under min barndom eller ännu tidigare och på Ica säljs fortfarande disketter. Publiken på Urkult är till stor del hippier och flummare, i ordens allra mest positiva bemärkelse, och många av dem är klädda i 1970-talsstil. Känslan av dåtid förstärktes av att jag reste med föreningen Glädjetåget och kooperativet Kontrabuss som kör 1960-talsbussar.
I Näsåker växer det vilda bär lite överallt: smultron, blåbär, röda vinbär, hallon, lingon (omogna) och mycket rönnbär. Det är stängsel runt skogen för att det går kor där; en slags kohagar som kallas nipor. Förutom Urkult är byn känd för sitt vattenkraftverk och sina hällristningar.
Festplatsen ligger uppe på en höjd och de flesta av campingarna ligger nere vid forsen. Det var ganska ansträngande att gå upp till festivalområdet i branta backar eller trappor.

En spektakulär elddansshow ramade in Mimie Märak under den traditionella Eldnatten på torsdagen. Publikhavet svämmade över alla bräddar. Det samiska manifestet lästes upp, med bland annat kravet att Sverige och Finland ska ratificera ILO-konvention 169 om ursprungsbefolkningar.
Emil Jensen var bra. Hans låtar har så fina texter.
Jag fylls av känslor när jag lyssnar på Euskefeurat. Det kan vara sorg, glädje eller någon annan känsla, aldrig likgiltighet. Vissa låtar är roliga skämt medan andra gjorde mig så rörd att jag fick en klump i halsen som bara växte för varje vers.
Räfven hade en härlig scen­show. Flera av bandmedlemmarna hade bara överkroppar som glänste av svett mot slutet av konserten. Deras musik är mycket instrumental och växlar mellan långsamt och snabbt. Utöver musiken finns även politiska programpunkter på Urkult. Folkkampanjen mot kärnkraft visade en film och Victoria Kaweza föreläste om afrofobi och vithetsnorm, exempelvis. Det fanns även ett Solidaritetstorg inne på festivalområdet där några organisationer hade informationsbord.
Som alltid på festivaler går det inte att hinna med allt, jag missade till exempel poetryslamtävlingen.

Urkult är en festival med väldigt mycket kärlek och trevligare stämning än på många andra festivaler. Många barnfamiljer kommer till Urkult eftersom det finns en bra lekplats och även andra aktiviteter för både små och stora barn.
Nakenbad är socialt accepterat på alla badplatser och en självklar norm vid bastun utan sexistiska kommentarer.
Många av mina vänner har rekommenderat Urkult, men jag har inte kunnat åka dit tidigare för att den har ägt rum samtidigt som Stockholm Pride. Den här gången ägde de rum under olika helger och jag är glad att jag passade på att besöka Urkult i år.