Nya EU-murar med hjälp av krigsförbrytare och diktaturer

Publicerad av Per Olsson

Tema: EU och EMU, Muren mot flyktingar

EU struntar i vilka skurkar de gör affärer med så länge det stoppar flyktingar från att nå Europa. (foto: Pablo Tosco/Oxfam)
EU struntar i vilka skurkar de gör affärer med så länge det stoppar flyktingar från att nå Europa.

I en tid där fler män­niskor än någonsin tidigare sedan andra världskriget (1939-45) har tvingats att fly från sina hem bygger EU nya dödliga flyktingmurar och flyttar Fort Europas yttersta utposter allt längre bort. Efter uppgörelsen med Turkiets despotiska krigsregim under president Erdoğans ledning planerar EU nu att göra liknande uppgörelser med de diktaturer som härskar i bland annat Eritrea, Etiopien och Sudan.

I maj i år avslöjade den tyska tidskriften Der Spiegel och en av landets public service-företag ARD att representanter för EU:s 28 medlemsländer (snart 27 till följd av Brexit) redan den 23 mars beslöt sig för att ”med hjälp av diktaturerna på Afrikas Horn arbeta för att hindra flyktingar från att nå Europa samt att EU:s arbete i det syftet skulle ske under tysk ledning” (Spiegels engelskspråkiga nättidning den 13 maj).
Beslutet fattades i hemlighet. Vid mötet sa EU:s utrikesminister Federica Mogherini till deltagarna
att absolut ingenting fick yppas om vad som hade diskuterats och beslutats om eftersom ”det kunde äventyra Europas rykte”.
Totalt rör det sig om åtta till nio afrikanska länder som EU ämnar bistå med pengar och utrustning för att flyktingar med våld om så krävs ska hindras från att ta sig vidare mot Europa.

I beslutet eller handlingsplanen skriver man också att det kan vara ”problematiskt och känsligt”, men att det inte får hindra uppgörelser med blodsregimer.
Vidare heter det att det finns ”risker” att den utrustning som EU finansierar ”kan användas till att förtrycka civilbefolkningen”.  
En representant för Sudans inrikesdepartement bekräftar också att teknik för övervakning och kontroll inte bara kommer att användas för att registrera flyktingar, utan också sudaneser. ”Regimens mål verkar vara den absoluta övervakningen av dess folk”, kommenterar Spiegel.
Sudans brutala diktator Omar al-Bashir, som sedan 2009 är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen (ICC) för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, kommer att få flera hundra miljoner kronor av EU för att stoppa flyktingar och förfölja landets medborgare.

Detta är minst sagt ett motbjudande agerande som både ökar flyktingars och den inhemska befolkningens lidande, samtidigt som EU-biståndet stärker diktatoriska regimer i ett läge där de har börjat utmanas av massornas kamp som i exempelvis Etiopien. Eller, som i Sudans fall, en regim som brandskattats av i första hand fallande oljepriser och i mindre grad Västs (inkluderat EU:s) sanktioner.
Till diktaturen i Sudan ämnar EU sända datorer, övervakningskameror, bilar och så vidare, EU ska också finansiera bygget av två flyktingläger (mottagningscentra) vid landets östra gräns. Eritrea erbjuds hjälp för att ”reglera flyktingströmmarna”.
”Eritreas gränspolis har order ’att skjuta för att döda’ varje flykting som försöker ta sig över landets gränser. EU:s ekonomiska bistånd kan finansiera en skärpning av denna hållning”, skrev brittiska New Statesman den 19 maj som efter avslöjandena i tysk media har gjort en egen granskning av EU:s ”hemliga uppgörelse med Afrikas diktaturer”.

Efter att ha stängt den så kallade Balkanrutten med hjälp av Nato:s patrullbåtar i Egeiska havet och Turkiets våldsregim vill EU nu göra allt för att hindra flyktingar att nå Europa med assistans av diktaturer och krigsregimer i Afrika, samtidigt som Jordanien och Libanon får ekonomiska bidrag för att flyktingar ska bli kvar i dessa länder.
EU försöker också få till stånd samma uppgörelse med Libyen som man hade med den störtade diktatorn Gaddafi. Men i det våldsamma kaos som härskar i Libyen finns ingen fungerande regering eller statsmakt som EU kan sluta en uppgörelse med.
EU:s jakt på ”partnerländer” som flyttar Fort Europas yttersta utposter allt längre från medlemsländerna ingår i den skärpning av flyktingpolitiken som EU aviserade  i somras och som bland annat innehåller förslag som ska möjliggöra att fler flyktingar kan direktavvisas. Precis som i Sverige ska också övriga EU-länder börja skicka tillbaka flyktingar från krigets Afghanistan.

Inom EU byggs också nya och högre flyktingmurar. Till exempel beslöt Österrikes regering  nyligen att bygga en 100 km lång flyktingmur mot Ungern, vid sidan av den flyktingmur som redan finns  gentemot Slovenien. Sju EU-länder, däribland Sverige, har infört hårda gränskontroller och efter att fler flyktingar har tagit sig till Italien i hopp om att komma vidare in i Europa har de länder som gränsar till Italien börjat stänga sina gränser.
EU:s omänskliga flyktingpolitik skördar allt fler människors liv. Hittills i år har över 4 000 flyktingar dött (de flesta av dem har drunknat i Medelhavet) på de farliga vägar som flyktingar tvingas färdas på grund av EU:s politik.

RS och Offensiv säger:
• Riv Fort Europas murar. Säkra vägar till Europa för flyktingar. Avskaffa Dublinförordningen. Riv upp EU:s avtal med Turkiet.
• Återinför asylrätten. Nej till tillfälliga uppehållstillstånd och gränskontroller som stoppar flyktingar från att söka skydd och asyl.  
• Masskampanjer mot rasism och skuldbeläggning av flyktingar.
• Stoppa tvångsutvisningarna och polisjakten på flyktingar.
• Låt flyktingarna stanna. Flyktingamnesti – nu.
• Gemensam kamp för jobb, välfärd, bostad och ökade resurser till kommunerna.  
• Global kamp mot imperialismens plundring och militarism. Bygg en massrörelse mot terror och våld – för en socialistisk värld i fred och frihet.


Fakta om den globala flyktingkatastrofen

65 miljoner människor på flykt. Det är fler än någonsin tidigare. Hälften av världens flyktingar är barn.
Varje minut tvingas 24 människor att fly från sina hem på grund av krig, förtryck och fattigdom. Nästan 86 procent av världens flyktingar finns i världens fattiga länder.  
Världens sex rikaste länder –  Frankrike, Japan, Kina, Storbritannien, Tyskland och USA – som tillsammans sitter på dryga hälften av världens BNP hyser mindre än 9 procent (8,88 procent) av alla flyktingar.
I Japan, världens tredje största ekonomi, ansökte 7 586 flyktingar om asyl ifjol – 27 fick ja.
Mer än hälften av världens flyktingar finns i Jordanien, Libanon, Pakistan, Sydafrika och i de ockuperade palestinska territorierna.
Källa: Rapporten A Poor Welcome from the World’s Wealthy från bistånds- och hjälporganisationen Oxfam i juli i år.