Sudan: Studenter tar täten i kampen mot diktaturen

Publicerad av Liv Shange Moyo

Plats: Sudan

Studenter i Sudan för en modig kamp mot den brutala diktaturen. (foto: )
Studenter i Sudan för en modig kamp mot den brutala diktaturen.

Sudan, under diktatorn Omar al-Bashirs styre, plågas av inbördeskrig på inbördeskrig, rasism, brutal statlig repression och fattigdom. Men landet har också skakats av mäktiga kamprörelser. I år satte en ny omgång av studentprotester igång. Offensiv talade med två studentaktivister om den senaste kampvågen.

De senaste årens kampvåg i Sudan inleddes september 2013. Den tändande gnistan var den diktatoriska regimens försök att ta bort bränslesubventionerna. Det var unga och kvinnor som stod i första ledet. 

Regimen försökte dränka protesterna i blod – skarp ammunition och tårgas användes, åtminstone 170 personer dödades och många fler sårades. Tillslaget fortsatte med massgripanden, fängslanden och tortyr. Studenterna spelar en viktig roll i kampen i Sudan och studentprotester har utsatts för hård repression. 

Förtvivlan och demoralisering satte in hos en del studentaktivister under den svåra tiden efter 2013. Men i april i år satte en ny omgång av studentprotester igång, utlösta av regeringens försök att sälja ut det anrika universitetet i Khartoum. 

Satti*, 20 år, är aktiv i Socialistiskt Alternativ-Sudan (CWI:s sektion i Sudan) som inte själv var student vid Khartoum-universitetet, men förklarar att strejken bröt ut mot bakgrund av ett alltmer spänt läge efter att flera studenter på andra universitet hade dödats av regimen. 

Abdulaati*, 22 år, som studerade vid Khartoum-universitetet (som nu är stängt) och var med och organiserade protesterna, berättar:

– Allt började när ett rykte tillkännagav att regeringen tänkte sälja universitetsbyggnaderna och deportera studenterna till andra universitet långt bort.

– När regeringsföreträdare bekräftade nyheten satte det igång protesterna, och det var fredliga demonstrationer, fortsätter han.

Bland studenternas krav fanns att stoppa utförsäljningen av universitetet, självständighet för universitetet, att ändra hur universitetspresidenten tillsätts (i nuläget tillsätts denne av landets president), ett slut på bannlysningen av studentföreningen, att bannlysa polisen från universitetsområdet, stopp för gripanden och frisläppande av alla fängslade studenter.

Abdulaati förklarar att studenterna organiserade sig i en studentförening som täcker alla universitetets fakulteter. En del politiska partier uttryckte också stöd för deras kamp, men inget av dem tog ledning över den.

– Vi var i solidaritet med Khartoum-studenterna och jag deltog i många diskussioner under tiden vi fortfarande kunde ta oss in på universitetsområdet. Protesterna organiserades genom diskussionsgrupper och med hjälp av sociala media.

– Varken universitetsledningen eller regeringen kom med något egentligt svar på demonstrationernas krav. Istället stormade polisen universitetet och grep hundratals. Många sårades av polisens brutala attacker. En av studenterna som greps hotas nu av dödsstraff, berättar Satti.

Säkerhetsvakterna har anklagat honom för att ha dödat en polis under protesterna – det här är ett exempel på vad studenter i Sudan utsätts för: mord, arrest och tortyr.Proteströrelsen tvingade regeringen att backa om utförsäljningen, åtminstone tills vidare, men universitetet stängdes också på obestämd tid. 

Abdulaati och Satti förklarar att studenternas mål är att fortsätta protestera för att tvinga regeringen att öppna universitetet, men att omständigheterna är svåra just nu – studenterna har skingrats och lider påfrestningar under statens repression.

– Regimen kontrollerar all media i Sudan och mörkar allt som händer i landet inför utländska media, vilket förstås är en utmaning, säger Satti och fortsätter:

– Att slåss för yttrandefrihet är väldigt viktigt.

Trots svårigheterna är de båda övertygade om att kampen i Sudan åter kommer att växa i styrka och förr eller senare få fram ett regimskifte och ge folket rätten att välja en ny regering genom fria och rättvisa val. 

– Den viktigaste utmaningen just nu är att bryta barriären av rädsla, säger Abdulaati.

Givet att media blundar för kampen i Sudan anser de båda att socialister och studentaktivister har en viktig roll att spela i att publicera den och mobilisera i solidaritet.

* De intervjuades namn har ändrats för att skydda kamraternas identitet.