Nej till krig och militarism

Publicerad av Ammar Khorshed

Plats: Gotland Tema: Militärisering

 (foto: Håkan Dahlström / Flickr CC)

Trupper till Gotland bidrar till militarisering och ökade spänningar i Östersjöregionen. Försvaret kommer med uppbackning av regeringen att åter placera militär permanent på ön med rysshotet som förevändning.

Överbefälhavaren (ÖB) beordrade på onsdagen den 14 september ett skytteförband om 150 man till Gotland för permanent utstationering. Detta stöttas av försvarsminister Peter Hultqvist (S) som till Ekot uppgav att detta bara är början och att den militära närvaron successivt ska trappas upp till 300 man, flyg och marin närvaro från nästa år. 

Beslutet är i linje med budgivningen mellan Alliansen och regeringen om vem som kan ge mest till försvaret. För ett år sedan krävde Liberalernas partiledare ”major” Jan Björklund att artillerikanoner ska placeras ut på Gotland. 

Den ökade militära närvaron på Gotland förklaras av såväl försvarsledningen som av regeringen och Alliansen som nödvändig på grund av att det säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen har försämrats med hotet från ett aggressivt Ryssland.

Den upptrappade militära närvaron på Gotland sker efter en massiv propagandakampanj från Alliansen och från i princip alla etablerade massmedier. DN:s chefredaktör Peter Wolodarski är kanske den ivrigaste rustningsivraren med sin ledarsida näst intill helt vigd åt skrämselpropaganda om nära förestående rysk invasion. Till och med Aftonbladets i övrigt vänsterinriktade ledarskribent Anders Lindberg ropade på skyndsammare upprustning av Gotland dagen efter beslutet.

Militariseringen av Gotland är en del av den svenska kapprustningspolitiken för att blidka Natogeneralerna. Sverige hör till de bästa i klassen när det gäller att rätta sig efter Natos riktlinjer och politik, trots att man formellt inte är medlem. Svensk militär deltar flitigt i Natoövningar och har även vid flertalet tillfällen i det tysta välkomnat Nato att hålla övningar över svenskt territorium, helt utan allmänhetens stöd.

Alliansen har fått blodad tand och trummar vidare med krav på omedelbar svensk Natoanslutning, vilket var moderatledaren Anna Kinberg Batras omedelbara kommentar på utplaceringen av trupper på Gotland.

S-MP-regeringen står inte för någon annorlunda linje i utrikes- och säkerhetspolitiken än den traditionella borgerligheten. Det är inte osannolikt att Socialdemokraterna inom en snar framtid kan svänga i frågan om Natomedlemskap från dagens vacklande nej. Regeringen öser pengar över militären, samtidigt som man bedriver en åtstramande politik för välfärden. 10,2 miljarder kronor extra får försvaret för perioden 2016-2020.

Det är sant att Putins Ryssland har imperialistiska ambitioner, men saknar helt den militära kapaciteten att utmana Natos intressesfär inkluderat ickemedlemmen Sverige. Men detta hindrar inte försvaret och borgerliga politiker från att använda det uttjatade hotet om ett ryskt angrepp på Sverige för att få mer pengar för militär upprustning. 

Eftersom försvaret är unikt bland skattefinansierade verksamheter för att vara utom räckhåll för offentlig insyn hoppas generaler och politiker lyckas med skrämselpropagandan, även om den saknar verklighetsförankring. 

Ett aktivt motstånd behöver byggas mot militariseringen av Östersjön och mot bombhögerns, inklusive Socialdemokraternas, försök att få med Sverige på Natos imperialistiska korståg. Nej till krig och militarism – för internationellt solidaritet och för pengarna till vård, skola och omsorg istället för militär upprustning. ■