Många undersköterskor blir utan lönesatsning

Publicerad av Louise Strömbäck

Tema: Vård och omsorg, Arbetsmiljö

Arbetsgivare försöker snuva undersköterskor på sin utlovade lönesatsning. (foto: Sebastian Olsson)
Arbetsgivare försöker snuva undersköterskor på sin utlovade lönesatsning. (foto: Sebastian Olsson)

Det nya avtalet för kommunal- och landstingsanställda som slöts i våras såg undersköterskorna som de stora vinnarna. Men arbetsgivarna försöker nu slippa undan de avtalsenliga löneökningarna.

Alla undersköterskor ska enligt det nya avtalet få en löneökning på i snitt 500 kronor i månaden utöver den ökningen som gäller alla medlemmar, som en särskild satsning på undersköterskor. Avtalet har även tydliga riktlinjer för att göra heltid till norm. ”En historisk seger för mer jämställda löner”, enligt Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund.

Avtalet gäller i tre år, och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som arbetsgivare sade att de gärna ville ge en bra löneökning för att få ett långvarigt avtal.

Men SKL försöker nu att skapa kryphål i avtalet genom att i vissa kommuner bara ge löneökning till de som har arbetstiteln undersköterska. Det innebär att de undersköterskor som i sitt arbete har titeln boendestödjare, personlig assistent, skötare, vårdare och många fler blir helt utan löneökningen. Vissa kommuner inkluderar alla dessa, men i hela 19 kommuner går arbetsgivaren bara på titeln undersköterska, enligt en kartläggning gjord av Kommunal.

De som har annan titel än just undersköterska har till största del ändå en undersköterskeutbildning, vilket ofta är ett krav, och utför undersköterskeuppgifter.

Då förhandlingar om vilka som ska få löneökningen sker lokalt, menar SKL att det är upp till varje arbetsgivare att fatta beslut om vem som ska omfattas av löneförhöjningen. 

Men i avtalet mellan Kommunal och SKL står det tydligt att det ”i verksamheter där titeln undersköterska saknas avses anställda med likvärdiga arbetsuppgifter och undersköterskeexamen”. Problemet är att det är svårt att avgöra svart på vitt vad som räknas som likvärdiga arbetsuppgifter och därför har detta kunnat bli ett kryphål för arbetsgivarna.

Olika kommuner gör nu på olika vis. Tidningen Kommunalarbetaren har pratat med sektionsföreträdare för Kommunal i 54 av landets kommuner för att se hur läget ser ut. I 19 av kommunerna går arbetsgivaren enbart på titeln undersköterska, i 17 får även andra grupper med undersköterskeutbildning del av satsningen och i resterande 18 kommuner är förhandlingarna inte ännu färdiga. Som det ser ut nu beror om man får löneförhöjning eller inte på vilken kommun man bor i och vilken titel man har.

Lönerna för undersköterskor borde höjas mycket mer då det är ett yrke med både fysiskt och psykiskt tunga arbetsuppgifter. Det arbetet som undersköterskorna gör är otroligt viktigt för samhället. De förtjänar och ska absolut ha den avtalsenliga löneökningen. SKL visar att arbetare måste kämpa för sina rättigheter även när rättigheterna kan verka självklara och det är bara genom gemensam kamp som de striderna kan vinnas. ■