S i Luleå: ”Folk förstår inte”

Publicerad av Liv Shange Moyo

Plats: Luleå

Socialdemokraterna i Luleå kan inte förstå folkets vilja, trots att det är glasklart: Skrota ”Framtidens skola”. (foto: Cui Yonggang)
Socialdemokraterna i Luleå kan inte förstå folkets vilja, trots att det är glasklart: Skrota ”Framtidens skola”.

S-ledningen i Luleå fortsätter sina ansträngningar för att slippa den folkomröstning om ”Framtidens skola” som över 8 000 lulebor har begärt i ett folkinitiativ.

Efter att media uppenbarat att S sätter tryck på M och MP för att få med dem i att rösta ned att av en folkomröstning i kommunfullmäktige hålls har S rullat ut en ”charmoffensiv” (dock minus just charm), anförd av Barn- och ungdomsnämndens ordförande Carina Sammeli, för att bereda marken för ytterligare ett övergrepp mot folkviljan i skolfrågan. Ju mer S anstränger sig för att slippa folkets dom, desto mer växer ilskan bland luleborna.

”Framtidens skola”, en storslagen plan för att omstrukturera skola och förskola mot stordrift, klubbades igenom i kommunfullmäktige i april av Socialdemokraterna (S) med stöd av Moderaterna (M) och det lilla Landsbygdspartiet (Lpo), trots massivt motstånd från luleborna. 

Då hade redan skolkämparnas samordningsgrupp, Hela kommunen ska leva och lära, startat sitt folkinitiativ – den namninsamling som enligt lag kan tvinga kommunfullmäktige att ta upp ärendet om en lokal folkomröstning i en fråga om minst tio procent av kommunens röstberättigade skriver på inom sex månader. I Luleås fall motsvarade det 6 000 underskrifter. 

Efter bara tre månader kunde folk­initiativet lämnas in med 8 046 underskrifter. Kommunen deklarerade snart att man godtog underskrifterna utan någon verifieringsprocess; ett vittnesmål om skolkampens och samordningsgruppens trovärdighet.

I nästa steg ska kommunfullmäktige avgöra om folkomröstningen ska hållas eller inte. Det krävs att en tredjedel av fullmäktigeledamöterna röstar ja för att den ska bli av. De senaste veckorna har det blivit tydligt att S-ledningen för en intensiv kampanj för att få med sig M och MP på att rösta ned folkomröstningen, vilket Offensiv tidigare har rapporterat om (# 1 217). 

M, som med 8 226 röster blev näst största parti i kommunalvalet 2014, har tidigare gett intryck av att betrakta en folkomröstning som ett måste givet den starka opinionen. Nu vacklar de, liksom MP. Kanske hägrar löftet om att samregera med ett sannolikt försvagat S efter valet 2018.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Carina Sammeli (S), uppbackad av kommunalrådet Yvonne Stålnacke (S), gjorde förra veckan en rad mediautspel med budskapet att en folkomröstning skulle bli svår, för att inte säga omöjlig, att genomföra.

– Vi har fått en namninsamling och den har ingen formulerad fråga om vad man tycker man ska folkomrösta om. Det är ju lite svårt att fråga alla 8 000 vad de tänker att frågan är, hävdade Sammeli i en intervju med SVT den 19 september.

Ett enklare alternativ är att läsa den korta text som folk har skrivit under på – folkinitiativet är mycket tydligt formulerat: nej till att genomföra ”Framtidens skola” i alla dess former; ja till att istället ta fram en ny utvecklingsplan för skola och förskola med barnens behov i centrum. 

Samordningsgruppen som initiativtagare har dessutom förgäves gjort en lång rad försök att kontakta Sammeli och andra ansvariga på kommunen för att få till stånd en diskussion om formuleringen av ärendet som ska upp inför kommunfullmäktige.

Men några dagar senare står det att läsa dessa uttalanden i Norrländska Socialdemokraten (NSD) från Sammeli:

– Vi var tydliga med vilka problem vi såg och började tidigt presentera lösningar. Men föräldrarna vi mötte förstod inte problemen. Vi är osäkra på hur frågan ska formuleras och om det går att formulera en fråga. Folk måste veta vilka alternativen är.

Villrådigheten inför hur luleborna ska fås att förstå sitt eget bästa i skolfrågan står i skarp kontrast till beslutsamheten som präglade verkställandet av ”Framtidens skolas” första och mest strategiska etappmål – stängningen av Svartöstadsskolan bara sju veckor efter att beslutet hade vunnit laga kraft.

De ständigt nya bottennoteringarna i S förtroende för lulebornas intelligens speglas på motsvarande sätt i de senares förtroende för S. För de enskilda politiker som har siktet inställt på högre ort efter 2018 kan det hända att den smäll S i Luleå får ta för att krossa en folkomröstning bedöms som värd att ta. 

Att partiet som helhet bedömer att en sannolik förlust av den egna majoriteten 2018 är värd att ta över att få bakläxa på ett prestigeprojekt som ”Framtidens skola” är mer anmärkningsvärt. Samordningsgruppen arbetar nu för att pressa övriga partier, som har mycket att förlora på att gå emot en folkomröstning, innan frågan kommer upp i kommunfullmäktige någon gång de närmaste månaderna. ■