Isländsk kvinnostrejk – en inspiration till dagens kvinnokamp

Publicerad av Lina Rigney Thörnblom

Plats: Reykjavík Tema: Kamp mot kvinnoförtryck, Historia

Över 25 000 kvinnor, 90 procent av Islands kvinnor, strejkade för lika rättigheter för 41 år sedan. (foto: )
Över 25 000 kvinnor, 90 procent av Islands kvinnor, strejkade för lika rättigheter för 41 år sedan.

Protester för rätten till abort fortsätter att blossa upp runt om i världen och den 24 oktober är det 41 år sedan nästan alla Islands kvinnor gick ut i strejk för lika rättigheter. Den strejken var inspirationen till de polska kvinnornas strejk för två veckor sedan.

90 procent av Islands kvinnor gick ut i strejk. Man strejkade inte enbart från sina betalda arbeten, utan även från det oavlönade arbetet i hemmet.

Kvinnor lämnade hemmet tidigt på morgonen för att delta i demonstrationer och kom inte hem förrän sent på kvällen.

Över 25 000 kvinnor samlades i Reykjavik. Det motsvarade fler än en tiondel av Islands hela befolkning 1975. Männen på Island tvingades att ta med sig barnen till arbetet och varmkorven sålde slut i butikerna.

Vigdis Finnbogadottir, som 1980 valdes till Islands första kvinnliga president, säger till BBC om hur man i bakgrunden under nyhetssändningarna på radio kunde höra barnröster.

– Det var underbart att lyssna till, och att samtidigt veta att männen var tvungna att ta hand om allt, berättar hon.

Islands kvinnor fick rösträtt redan 1915, efter bara Nya Zeeland och Finland, men det märktes inte av på valbara platser. Bara nio kvinnor hade fått plats i parlamentet mellan 1915 och 1975.

Förslaget om att strejka kom först från Rödstrumporna, men som ansågs vara för radikala. Först när det inte kallades för strejk, utan för ”Kvinnornas lediga dag”, fick det massivt gehör, även från facken.

Att nästan alla Islands kvinnor tog till strejkvapnet ven som en örfil över Island och ledde till segrar. Året efter antogs en jämställdhetsplan och man bildade ett jämställdhetsråd och könsdiskriminering förbjöds på arbetsplatser och i skolor. Men det finns mycket kvar att kämpa för. 

År 2005, 30 år efter den stora strejken, gick 50 000 isländska kvinnor ut i strejk igen, denna gången för att uttryckligen protestera mot lönegapet mellan män och kvinnor. Kvinnor tjänade 2005 endast 65,65 procent av mäns löner. Nu beräknas kvinnor tjäna 80 procent.

Trots att de polska aborträtts­kämparna har inspirerats av strejken på Island och därför kommer ha nya protester den 24 oktober har inte Island den fria aborträtt man kan tro. Isländska kvinnor kan inte få en abort utförd om inte särskilda sociala eller medicinska skäl föreligger, som till exempel fara för kvinnans hälsa eller att hon inte kommer att kunna ta hand om barnet, och detta endast upp till sextonde graviditetsveckan. 

I Sverige råder fri aborträtt (utan utredning eller frågor) fram till artonde graviditetsveckan. För att få göra abort på Island måste kvinnan dessutom få godkännande av två oberoende parter inom vården.

Strejken 1975 ger oss avgörande lärdomar. Den visar att strejkvapnet kan och måste användas i kvinnokampen och det bör vara en inspiration för den aborträtts- och kvinnokamp som ses över världen idag. ■