Svara direktörernas krigsförklaring

Publicerad av Per-Åke Westerlund

Tema: Kommunal, Vården, Skola och barnomsorg, Inrikespolitik, Arbetsmiljö

 (foto: Sebastian Olsson)

Kapital och storföretag är beredda på fullt krig för att försvara de vinster som plundras ur välfärden. ”Välfärdsutredningens förslag får aldrig bli verklighet”, manade två toppar i Svenskt Näringsliv strax före nyår.

Privata företag som driver skolor, vårdcentraler och omsorg har säkra inkomster från kommunernas och landstingens skattepengar. Sedan år 2007 har deras verksamhet fördubblats:
• Vården från 15 till 30 miljarder kronor.
• Skolan från 20 till 40 miljarder kronor.
• Omsorgen också från 20 till 40 miljarder kronor.
Totalt förbrukar privata bolag alltså 110 miljarder kronor av de 693 miljarder som kommuner och landsting använder för vård, skola och omsorg. Siffrorna, som gäller för år 2015, kommer från SKL:s tidning Dagens Samhälle i slutet av oktober. En liten andel idéburna företag ingår i siffrorna.

De privata välfärdsbolagens vinst under år 2015 var sex miljarder kronor, också enligt Dagens Samhälle. Det är lika mycket som de totala kostnaderna samma år i landets elfte största kommun, Umeå.
Inte undra på att Svenskt Näringsliv trappar upp sin hetskampanj mot förslagen från regeringens utredare, Ilmar Reepalu, om en ytterst blygsam begränsning av dessa vinster.
Hur långt de är beredda att gå för att stoppa förslaget sägs inte, men tonen är en krigsförklaring mot den stora majoritet som är mot vinster i välfärden.
Här är svar på några av kapitalets argument.
SN (Svenskt Näringsliv) säger att ”de allra flesta företag” med ett vinstförbud inte längre kan bedriva sin verksamhet.
Svar: Det bevisar alla kritikers tes – bolagen driver denna verksamhet enbart för att göra vinster. Att företagen ska bort från skolan och vården är precis vad en stor majoritet vill. Det betyder inte att verksamheten försvinner. Offentligt finansierad välfärd i Sverige, via skattsedeln, har enbart under en kort period varit öppen för privat rovdrift. Tidigare, liksom i alla andra länder, kunde inte bolag som Academedia driva skolor med skattepengar.

SN argumenterar tekniskt, att många av dessa bolag har så litet ”bokfört operativt kapital” att vinsten skulle pressas ner till två procent istället för sju.
Svar: Litet ”bokfört kapital” bekräftar ju bara att dessa bolag investerar ytterst lite i lokaler och utrustning. Det är kommuner och landsting som har byggt skolor och vårdcentraler, inte de privata bolagen. Även nybyggnader är det de offentliga som står för.

SN klagar på att ”intäkterna i ett välfärdsföretag kan minska snabbt då det inte finns några långsiktiga åtaganden från elever och patienter, och upphandlingar kan förloras”.
Svar: Är inte detta ett starkt argument mot just konkurrerande anbud, som river upp möjligheten till långsiktig verksamhet där den verkligen behövs?
SN säger att ”en solidarisk finansiering av välfärden” är på väg att bli omöjlig ”när andelen äldre kontinuerligt ökar”.
Svar: Det är ännu ett skäl att stoppa de privata parasiter som gör miljardvinster utan att bidra till finansieringen av välfärden. Dessutom kommer försvaret av vinsterna från samma politiska krafter som ständigt vill sänka skatterna för de rika och minska den offentliga sektorn.

SN påstår att ”brukarna drabbas” av förslag att begränsa vinsterna.
Svar: De privata företagen har på inget sätt förbättrat kvaliteten. Både inom skolan och vården innebär privata bolag färre anställda och sämre villkor för dessa. Dessutom har anbudsmetoden gjort att kommunala verksamheter pressats till nedskärningar för att kunna ”konkurrera”.

SN säger sig stå för ”tuffare kvalitetskrav för såväl offentlig som privat välfärdsverksamhet” som ett alternativ till vinstförbud eller -begränsning.
Svar: En ännu större kontroll­apparat är mer byråkrati istället för bättre omsorg, vård och skola. Frågan om kvalitetskrav skulle inte ens behöva komma upp om välfärden fick de resurser som behövs till fler anställda med bättre arbetstider och villkor.

Både LO och Kommunal har kongressbeslut på att välfärden ska drivas utan vinst. Nu behövs att fackföreningsrörelsen besvarar Svenskt Näringsliv istället för att bedriva hemliga samtal mellan topparna. Medlemmar och den breda opinion som finns bland pensionärer, brukare, unga och alla anställda inom välfärden behöver mobiliseras.
• För en landsomfattande protestdag för offentlig välfärd! Slå tillbaka SN:s hetskampanj! ■