Akut krisläge i vården Personalen larmar: ”Vi går på knäna”

Publicerad av Katja Raetz

Tema: Facklig kamp, Kommunal, Vården, Arbetsmiljö

 (foto: Sebastian Olsson)

De senaste veckorna har larmrapporterna från läkare, under- och sjuksköterskor duggat tätt om den pågående krisen inom sjukvården, framförallt på akutsjukhusen runt om i Sverige.
Dagens Nyheter har i flera artiklar rapporterat från Södersjukhuset och Danderyds sjukhus i Stockholm hur patienter får ligga kvar på akuten uppemot 40 timmar, hur personalen tvingats göra omöjliga prioriteringar och mår dåligt över att inte kunna garantera patientsäkerheten.

Läkaren Valeria Castro har tillsammans med skyddsom­buden från Läkarförbundet, Kommunal och Vårdförbundet skrivit en debattartikel till SVT Opinion som ger en bild av verkligheten på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, där svårt sjuka patienter vårdas uppemot tre dygn på akuten då det saknas vårdplatser.
”När ordet ’vård’, byts ut mot termer som ’effektivitet’ och ’logi­stik’ i kombination med dåliga arbetsvillkor, stress och såväl dålig ingångslön som dålig löneutveckling, ja då säger både kropp och själ till slut ifrån”, skriver de.

Rasistiska Sverigedemokraterna skyller vårdkrisen på invandrare som påstås överkonsumera akutsjukvård. Men i vittnesmål som sprids via sociala medier finns ingenstans belagt att de människor som är på akuten inte har skäl att vara där.
Tvärtom, utan invandrare skulle landets sjukvård ha brutit samman för länge sedan då det skulle fattas läkare, sjuksköterskor och undersköterskor i massiv skala.
Förutom att personer som är klara för inläggning på vårdavdelningar får stanna kvar på akuten till följd av platsbrist är akutsjukvården på många håll helt underdimensionerad jämfört med behoven. Södersjukhusets (SÖS) vuxenakut har till exempel 320 besök per dygn i genomsnitt, dubbelt så mycket som det planerats för. Inte konstigt att det då i influensatider med ökat vårdbehov inte finns några marginaler.
Det är inte bara akutsjukvården som är krisdrabbad.

Skyddsombuden på alla tre kardiologavdelningar på SÖS har anmält arbetsmiljön till Arbetsmiljöverket. Läkarföreningen på Universitetssjukhuset i Örebro betecknade nyligen läget som ”katastrofalt”.
En orsak som ofta nämns som bakomliggande är bristen på sjuksköterskor och att många sjuksköterskor lämnar landstingen.
Trots att många politiker har gett en läpparnas bekännelse till att personalens arbete ska uppvärderas har inte mycket hänt. Snarare har splittringen på arbetsplatserna ökat, där erfarna, långvariga sjuksköterskor hamnar efter nyexaminerade.
Tyvärr valde Vårdförbundet att sluta ett avtal med SKL/Pacta som gav vissa förbättringar för nattarbetande, men missade chansen att ta verklig strid för bättre arbetsvillkor och lön.
Enskilda försök med förkortad arbetstid med bibehållen lön visar på positiva resultat när det gäller hälsa och arbetsmiljö för de anställda, men det saknas vilja att införa detta på ett rikstäckande plan.
Det är uppenbart att de ansvariga politikerna varken kan eller har viljan att skapa en jämlik vård i enlighet med behov och i alla landsdelar.

De senaste 20 årens politik med privatiseringar och avregleringar har tvärtom styckat upp vården i olika resultatenheter. Införandet av New Public Management innebär att marknadstänkandet har fått tillträde till den offentliga sektorn under mottot effektivisering.
Översatt innebär det en arbetsmiljö där färre vårdarbetare måste ta hand om fler patienter i en snabbare produktionstakt (läs: snabbare in- och utskrivningar och kortare vårdtider).
Tidningen Kommunalarbetaren har avslöjat att de sex största vård- och omsorgsjätterna gjorde 1,5 miljarder kronor i vinst 2015. Kortsiktiga lösningar har precis som i privata näringslivet fått förtur före långsiktighet, som t ex att stänga vårdplatser och hyra in personal vid behov.
Mellan 2010 och 2015 har kostnader för hyrpersonal för landstingen stigit med 102 procent.
Slimmad vård innebär också att antal vårdplatser i Sverige som redan länge är lägst bland OECD-länderna har sjunkit ännu mer. Samtidigt har miljarder kronor försvunnit i projektet Nya Karolinska som är ett av världens dyraste sjukhus.

För att vända trenden behövs ade­kvat lön och framförallt en tydlig lönetrappa kopplad till arbetslivserfarenhet.
För detta måste pengaflödet från den offentliga till den privata sektorn stoppas. Det ska löna sig att utbilda sig vidare. Arbetstidsförkortning även för dem som jobbar två-skift krävs för en hälsosam arbetsmiljö och skulle innebära att flera kan fortsätta jobba.
Förutom lönen behövs det även en vårdmiljö där personalen som är experterna på arbetsplatserna ska kunna påverka planeringen av vården och aktivt medverka vid förändringar. Fragmenteringen av vården kan då motverkas med en helhetssyn som ger bevisat god vård till patienterna och samtidigt en hälsosam arbetsmiljö för personalen. ■