Aggressiva arbetsgivare inför Avtal 2017

Publicerad av Per-Åke Westerlund

Tema: Facklig kamp

I fjolårets avtalsrörelse strejkade byggnadsarbetarna, målarna och sjöbefälen. Om det blir några konflikter i år hänger på hur aggressivt arbetsgivarna driver på för extremt låga löneökningar och sämre villkor.

IF Metall har i en kampanj sammanfattat de värsta av industriföretagens krav. Där ingår att minsta löneökning måste kompenseras med försämringar på andra områden, att arbetsgivarna ska kunna beordra helgarbete och övertid samt lägga huvudsemestern i maj eller september. Dessutom återkommer Industriarbetsgivarna med kravet att lokala löneökningar ska kunna bli lägre än avtalet.
”Skulle arbetsgivarnas krav bli verklighet, vilket vi förmodar också är våra företags vilja, skulle vi kastas långt, långt tillbaka i tiden när det gäller relationerna mellan arbetsgivare och anställda”, skriver sex lokala klubbordförande i IF Metall i Västerbotten, inklusive Jan-Olof Carlsson på Volvo i Umeå, i ett debattinlägg.
Fjolårets avtal blev kortvariga och därför är det avtalsrörelse nu igen. Metalls och Handels avtal går ut den 31 mars, byggavtalen den 30 april och Seko:s avtal den 31 juli.

LO-förbunden har denna gång samordnats runt gemensamma och mycket blygsamma krav på 2,8 procent i löneökning. Dessutom en extra ökning för dem som tjänar under 24 000 kronor, som ska ha minst 672 kronor i månaden, det vill säga mer än 2,8 procent.
Svenskt Näringsliv svarar med fortsatt drive för låga lönelyft, ökade löneklyftor och sämre villkor. Arbetsgivarna vill ha ännu större makt att sänka och öka arbetstiden, samt bestämma när den ska förläggas. De driver krav på sänkta lägstalöner som en murbräcka mot alla. När avtalet väl är påskrivet vill de att beslutade höjningar ska kunna tas bort lokalt.
Detta mitt i en högkonjunktur med höga vinster. LO:s tidning Arbetet har visat hur arbetsgivare och direktörer höjer sina egna löner medan de driver på för noll eller nästan noll i löneökning för arbetare och tjänstemän.

Om det blir konflikter hänger på hur långt Svenskt Näringsliv är beredda att gå.
Direktörer och kapitalister är fiender till varje form av låglönesatsning, även i den modesta form som LO driver i år. Om de tror sig kunna skrämma LO till reträtt kan avtalsrörelsen bli hård. Men företagen har samtidigt råd med ökningar och vill nog helst undvika produktionsstopp.
LO å andra sidan anstränger sig för att uppträda ”ansvarsfullt” och hitta ”bra relationer” i ett läge med stort utrymme att kräva mer. Arbetsgivarnas attacker måste besvaras med mobiliseringar – exempelvis demonstrationer och stormöten – och med förberedelse för strejker. Bara så kan försämringarna stoppas.

MÅLARNA Målarförbundet kräver att ackordsprislistan höjs, något som inte har skett sedan 2008. Förbundet har också jämställdskravet på pensionsinbetalningar för dem som har graviditetspenning och föräldrapenning. Målararbetsgivarna uppträdde mycket aggressivt i fjolårets avtalsrörelse, bland annat med krav på försvagat lönesystem, och verkar fortsätta denna linje i år.
”Aldrig någonsin har vinsterna varit så höga och lönsamheten så god inom måleribranschen som nu”, konstaterade Målarförbundets avtalsråd i ett uttalandet som krävde del av vinsterna.

HANDELS Arbetsgivarna i Svensk Handel är som vanligt mycket upprörda över kraven från Handelsanställdas Förbund.
Handels kräver en ökning på 750 kronor i månaden, i linje med LO:s krav på kronpåslag för alla som tjänar under 24 000 i månaden. Det handlar om 70 procent av Handels medlemmar.
Handels kräver att heltidsarbete ska vara norm som ett led i att göra jobben tryggare. Idag kan arbetsgivarna ensidigt sänka arbetstiden för en anställd.
Handelsarbetsgivarna, som slår vinstrekord, kräver frysta ingångslöner och låtsas att kravet handlar om att ”sänka trösklarna” så att fler kan få jobb. I själva verket är frysta ingångslöner företagens dörröppnare för försämringar för fler.

BYGGNADS Byggnads återkommer som första krav med att huvudentreprenörerna ska vara ansvariga för alla underentreprenörer på ett bygge. Som det är nu bär ingen ansvar för dödsolyckor och försämrade villkor.
Byggnads kräver också att de lägst avlönade, som byggstädarna, ska ha den största ökningen. Att utländska byggnadsarbetare inte ska ha lägre lön är också ett krav som återkommer.
Byggarbetsgivarnas avtalsbud innehåller ”flexibel arbetstid” och ”lokala löneavtal” som bland annat skulle innebära att övertidsersättningen försvinner. ■