”Som en vulkan av motstånd”

Publicerad av Arne Johansson

Tema: Antikapitalistiska protester, Arbetarkamp

Protestdagen den 21 januari blev en historisk avstamp.  (foto: )
Protestdagen den 21 januari blev en historisk avstamp.

Motståndet i USA fortsätter att koka mot Donald Trumps chockerande rivstart av reaktionära presidentdekret, memorandum och proklamationer. Detta bara knappt två veckor efter installationen av den nya presidenten och den Women’s March som samlade tre gånger fler i Washington än Trump och fler än någon tidigare protestdag i USA:s historia.

I vad som kan bli en historisk kraftmätning mellan högerreaktion och nya radikala vänsterströmningar i den kapitalistiska världens mäktigaste land har den senaste veckan en het lava av protester mot Donald Trumps islamofobiska inrese- och flyktingstopp vällt ut från amerikanska flygplatser och städer och spridits över världen.
I Storbritannien har när detta skrivs 1,7 miljoner undertecknat kravet på att inte tillåta Donald Trumps inresa i landet under det statsbesök senare i år som han inbjudits till av premiärministern Theresa May.

Även i Stockholm får de som åter vill ropa ”Refugees welcome” en ny chans på det protestmöte på Norrmalmstorg med rubriken ”Broar, inte murar” som Anti Trump Sweden inom nätverket Rött Forum har utlyst till kl 13 nu på lördag. Där måste givetvis också skarp kritik riktas mot det monumentala hyckleriet i uttalanden av europeiska politiker som Margot Wallströms om att ”det är alla länders solidariska ansvar, även USA:s” att hjälpa människor på flykt eller som den franske presidenten Francois Hollandes om att ”när han (Trump) vägrar ta emot flyktingar, medan Europa har gjort sin plikt, måste vi svara”.

Men Trump har inte bara satt stopp för de människor som flyr från krig och elände i Syrien, Irak, Iran, Jemen, Libyen, Sudan och Somalia. Det gäller också ett stopp för inresa till USA för alla med rötter i dessa länder som har dubbelt medborgarskap, som till exempel tiotusentals svensk-irakier, svensk-iranier och svensk-somalier – med svåra konsekvenser för både privatpersoner, forskare och affärsförbindelser. ”Om du är medborgare i något av de här länderna, var vänlig och boka inte något visummöte och betala inga visumavgifter just nu”, heter det på USA-ambassadens hemsida.

Donald Trump skakar en hel värld med sin extremt nationalistiska och protektionistiska rivstart under slagordet ”America First”. Det sker med en strid ström av dekret och utspel om allt från bygget av en mur mot Mexiko, utvisning av illegala invandrare, militär upprustning, upphävande av Obamacare, federalt anställningsstopp och massiva skattesänkningar för bolag och rika till grönt ljus för oljeledningar och slopade miljöregleringar, som visar att han inte tänker vika ner sig från sina utspel under valrörelsen.
Det är en signalpolitik som också hälsas med jubel av Europas rasistiska högerpopulister inför de ödesdigra val som ska ske i Nederländerna, Frankrike och Tyskland.
Samtidigt bäddar alla dessa provokationer från höger också för en nytänd massopposition från väns-ter.

Under det dubbla trycket av såväl Trumps extrema utspel som massprotester underifrån vidgas också sprickorna i den härskande klassen, till den grad att inte ens en riksrätt mot Trump kan uteslutas – något som dock blir svårt att genomföra så länge han behåller ett passionerat stöd av stora delar av sina egna väljare.
Att den tillförordnade justitieministern Sally Yates, som avskedades av Trump bara tre timmar efter att hon, uppmanat departementets jurister att inte försvara det dekret om stopp för inresor från sju muslimska länder som hon anser strider mot den amerikanska konstitutionen, visar att protesterna verkligen får effekt.
Det visar också graden av potentiell splittring av den amerikanska makteliten, inklusive delar av det republikanska parti som misslyckades med att stoppa Trump i primärvalet.
Inte ens försvarsministern Jim Mattis, ministern för inrikes säkerhet (Homeland Security) John Kelly eller ens Trumps blivande utrikesminister Rex Tillerson uppges ha blivit informerade i förväg om det dekret, som utarbetats av en arbetsgrupp som letts av Trumps chefsstrateg Steve Bannon. Denne grun-
dare av den högerradikala nätsajten Breitbart News har Trump också gett en plats i det nationella säkerhetsrådet.

De senaste dagarnas enorma flygplatsprotester från kust till kust i USA visar liksom Women’s March på världens alla sju kontinenter (inklusive klimatforskare på Antark-
tis) och tidigare Bernie Sanders primärvalskampanj på en enorm potential av fortsatta massprotester, som också har förutsättningar att radikalisera en ny vänster i hela världen.
Ännu finns ingen utkristalliserad ledning för den senaste tidens massprotester, där tonen snarast har satts av spontana gräsrotsinitiativ.
Oerhört uppmuntrande är också i vilken grad USA:s unga är beredda att välkomna socialistiska idéer. ”Jag finner det svårt att inte bli rörd av den smygande normaliseringen av ett socialistisk alternativ. Vi kanske har förlorat valet. Jag tror inte längre att vi har förlorat i framtiden”, skriver en kvinnlig aktivist på facebook.

I USA har Rättvisepartiet Socialisternas systerorganisation Socialist Alternative också från första stund tagit uppmärksammade initiativ, som de allra första demonstrationerna i en rad städer mot Trump direkt efter presidentvalet.
Men, som de skriver på sin hemsida, kommer de första veckornas eller rentav de första hundra dagarnas oslipade rörelser inte att räcka:
”Utan en socialistisk ryggrad, kan rörelsen avledas från den djärva, kämpande taktik som krävs för att stå upp mot denna farliga administration. Vi måste vara tydliga om vilka vi kan och inte kan lita på, och får inte begränsa oss till vad som är acceptabelt för det demokratiska partiets ledare och deras företagssponsorer. Vår rörelse måste vara beredda att utmana inte bara denna administration utan miljardärsklassen själv.”

I USA, liksom i Sverige och överallt behöver rörelsen en socialistisk strategi som kan förena och i förlängningen även bygga ett politiskt massalternativ av förenade arbetare, studenter, antirasister, kvinno-, förorts- och klimatkämpar.
Som exempel på vad de menar påminner Socialist Alternative om att de är en organisation för arbetare och unga som i allians med andra vänsteraktivister redan har lett och vunnit flera viktiga strider, som för 15 dollar i timmen i Seattle, Minneapolis, Boston och andra ställen.
”Vi hjälpte valsegrarna för Socialist Alternative-medlemmen Kshama Sawant i Seattle, den förs-ta socialistiska kommunstyrelsemedlemmen i Seattle på 100 år. Vi har använt Kshamas position för att bygga en rörelse som har vunnit en rad stora segrar, alltifrån att förverkliga en minimilön på 15 dollar till att hjälpa blockera bygget av en polisbunker för 160 miljoner dollar till att bygga bostäder till rimliga priser för 29 miljoner dollar.
”Nu, mer än någonsin, med hotande högerattacker, är det dags att bygga en kämpande socialistisk rörelse och vår kamp för att inte bara att besegra Trump, utan att bygga en bättre värld!” ■