Akut behov av vårduppror

Publicerad av Offensivs redaktion

Tema: Vården, Inrikespolitik, Arbetsmiljö

 (foto: Sebastian Olsson)

Vården och därefter skolan rankas som de viktigaste politiska frågorna. Det visar en ny undersökning från Novus.
Att vården står i fokus är knappast förvånande. Den förvärrade vårdkrisen gör sig ständigt påmind. En lång tid av stadigt minskade vårdplatser och överbelastningar har gjort situationen helt ohållbar. Samtidigt drabbas vården av nya nedskärningar och budgetar som inte är anpassade till behoven.

Inget EU-land har så litet antal vårdplatser per 100 000 invånare som Sverige. Tyskland, som ligger på första plats, har tre och en halv gånger fler vårdplatser än Sverige.
Det finns alldeles för få vård¬platser för att kunna bedriva en bra och säker sjukvård. Personalen slits ut i förtid och det leder till att ännu fler vårdplatser inte kan användas.
Färre vårdplatser ger fler överbeläggningar och utlokaliseringar. Överbeläggning definieras som en händelse när en inskriven patient vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på disponibel vårdplats, vilket är en vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. Utlokaliserad patient definieras som en inskriven patient som vårdas på en annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen.
I landet som helhet ökade överbeläggningarna med 20 procent i fjol. Värst är läget i Sörmland, följt av Västernorrland.

Vårdkrisen är en följd av decenniers högerpolitik som satsat för lite resurser på vården i förhållande till behoven samtidigt som vården har marknadsanpassats.

Den nyliberala marknadsstyrningen av vården har sannolikt gått längre i Sverige än i något annat land, vilket i sin tur har lett till byråkrati, toppstyrning och att vårdbehov kommer i kläm.
”Vi anser att en avgörande orsak är att sjukvården under ett par decennier har utsatts för tilltagande byråkratisk styrning inspirerad från andra samhällsområden, särskilt tayloristiskt inriktad tillverkningsindustri. Några exempel är balanserade styrkort, lean production, new public management och nu senast ’värdebaserad vård’. New public management har införts i många länder, men knappast så snabbt och konsekvent som i Sverige. Styrningen har med tiden blivit kontraproduktiv, det vill säga utfallet för patienterna riskerar att bli sämre än utan denna styrning”, skrev Sjukhusläkarna i en debattartikel i Svenska Dagbladet i fjol.
De många lokala vårdprotesterna visar att tiden är övermogen för ett riksomfattande vårduppror med början i en gemensam aktionsdag för vården under våren likt den 4 september i fjol, men med betydligt större omfattning.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv säger:

  • Stoppa vårdnedskärningarna och privatiseringarna. Inga vinster i vården.
  • Massiv upprustning av vården – behoven ska styra. Fler anställda på bättre villkor. Kraftigt höjda vårdlöner och kortare arbetsdag. Bryt trenden – öka antalet vårdplatser. Låt bankvinster och de rika betala.
  • Stoppa marknadsanpassning av vården. Bra och jämlik vård i offentlig regi och i alla landsdelar.
  • Vårdfacken måste ta strid och och förenas med gräsrotsrörelser, patient-, brukar- och anhörigföreningar i ett riksomfattande vårduppror. ■