Viktig seger mot Trump i Seattle

Publicerad av Socialist Alternative

Plats: Seattle Tema: Miljö, jordbruk och sjukdomar, Nya arbetarpartier

 (foto: Lucas Zhao / Flickr CC)

Onsdagen den 8 februari vann rörelsen för att stoppa Dakota Access Pipeline vid Standing Rock en viktig seger. Seattles kommunfullmäktige röstade enhälligt för att bryta med banken Wells Fargo, som står för oljeledningens finansiering. Kommunen drar tillbaka affärer för tre miljader dollar ur banken.

Kshama Sawant från Socialist Alternative, som tillsammans med aktivister skrev förslaget till beslut beskriver det som ett fantasiskt svar till Wall Street, Big Oil och miljardärsklassen. Här är utdrag ur hennes avslutande kommentarer efter den slutliga omröstningen.
”Såvitt jag vet, är Seattle den första staden som har lämnat Wells Fargo. Exemplet som vi har satt i dag kan vara en ledstjärna som ger hopp till aktivister runt om i landet. Det förändrar bolagens ekonomiska kalkyler, från tron att att investeringar i Dakota Access Pipeline kommer att vara bra för deras profiter. Vi gör det dåligt för dem.

Jag vill uppmärksamma de segrar som redan har uppnåtts. University of California drog tillbaka investeringar för 47 miljoner dollar, dagen före vår omröstning. Men efter vårt beslut, har Muckleshootstammen lämnat Wells Fargo, och en holländsk bank, ABN AMRO, har dragit sig ur pipelinebygget – åtminstone delvis på grund av det tryck vi bygger. (...)
Den verkliga styrkan i beslutet är att det kan användas som ett verktyg av rörelser för att sätta verklig ekonomisk press på Big Business genom att först sätta press på politikerna. Och jag håller verkligen med er som sade att vi måste använda denna dynamik inte bara mot oljeledningen – att stoppa denna pipeline en gång för alla kommer att vara avgörande i vår kamp mot klimatförändringar, och i kampen för ursprungsfolkens rättigheter – vi bör också använda detta för att bygga vår kamp för Seattles rätt till en offentlig bank.
Och vilken ära det är att ha varit en del av denna inspirerande rörelse. Vi hade lite snö i Seattle i går, men det är ingenting jämfört med bilder av de modiga människor i Standing Rock som slogs mot snöstormar för att hålla linjen mot oljelobbyn och bankerna. Det är verkligen inspirerande.
Några av er har personligen rest till Standing Rock för att ansluta sig till protesterna. Andra har visat solidaritet i kampanjrörelsen NoDAPL (Nej till Dakota Access Pipeline) här i Seattle och tillsammans bygger vi vanligt folks styrka att kämpa för att ta tillbaka vår värld från Trump, miljardärer och oljelobbyn.”

Kshama Sawant påminde åhörarna om att förslaget lämnades in redan den 1 november förra året. Men när inget hade hänt i mitten av december – förslaget hade inte ens skickats vidare till ledamöterna – så mobiliserade rörelsen och gick i samlad trupp till kommunfullmäktiges möte. I januari genomfördes en ny mobilisering till kommunfullmäktigledamöternas kontor.
I båda fallen fick rörelsen igenom sina krav om att påskynda beslutet. De fick också igenom att beslutet bedyrar rörelsens avgörande betydelse. Kshama Sawant riktade ett särskilt tack till alla aktivister, representanterna för ursprungsbefolkningen och
även de kommunanställda som arbetat med beslutet. Även transportfacket Teamsters i Seattle har agerat.

Kshama Sawant avslutade:
”Det finns ingen garanti för att vi vinner när vi kämpar; men det är säkert att vi förlorar om vi inte slåss. Och jag vill tacka ursprungsbefolkningen som helhet, som visar så tydligt för oss alla att kampen för vår planet är av största vikt. (...)
I varje rationell värld skulle de miljarder som är i händerna på de multinationella oljebolagen inte användas för att lobba för krigen i Irak och till oljeledningar som förgiftar vårt vatten och klimat. Om vi ​​hade någon demokrati över vår ekonomi, skulle dessa tusentals miljarder användas för att omvandla energiinfrastrukturen till förnybar energi och skapa en dräglig levnadsstandard för alla människor.

Men, systrar och bröder, det är inte en rationell värld under kapitalismen. Så vår kamp i dag är i mångt och mycket kopplad till vår större kamp mot storföretagen, mot Wall Street, mot Trump och miljardärsklassen, och mot kapitalismen själv.
Och detta är den sista poängen jag ska göra – detta är radikalt. När vi bygger rörelser som utmanar status quo, och när dessa rörelser är kraftfulla nog att tvinga bolagspolitikerna att ta ställning till förmån för rörelsen mot sin instinkt, är det radikalt. Kampen mot status quo är radikal. Låt oss inte tillåta företagspolitiker att säga, ’Vi gör det ändå, ni kan gå hem.’ Nej! Vi ska inte bara erkänna den roll som rörelsen spelar, vi måste fördubbla ansträngningarna att bygga vår rörelse om vi ska kunna vinna mot Dakota Access Pipeline och mot Trump.”■