Ryska revolutionen

Aprilteserna: All makt åt sovjeterna

Publicerad av Mattias Bernhardsson

Den nya regeringens egna agenda bekräftade nödvändigheten av Lenins teser. (photo: )

Den nya regeringens egna agenda bekräftade nödvändigheten av Lenins teser.

Lenins ”aprilteser” var ett förslag till handlingsprogram för bolsjevikpartiet vilket kom att bli avgörande då dess sammanfattande paroll om ”All makt åt sovjeterna” vann majoritet över hela Ryssland

Debatten om revolutionsåret 1917

Publicerad av Jonas Brännberg

Vladimir Iljitj Lenin (photo: )

Vladimir Iljitj Lenin

Återpublicering av Jonas Brännbergs replik på två artiklar i NSD om oktoberrevolutionen

I revolutionens tjänst

Publicerad av Åsa Karlsson

Alexandra Kollontaj (photo: )

Alexandra Kollontaj

Alexandra Kollontaj var den enda kvinnan i Lenins regering och en av de mest berömda kvinnorna i rysk historia, i revolutionens historia

En revolution för kvinnans frigörelse och hbtq-rättigheter

Publicerad av Emma Quinn

 Alexandra Kollontaj, socialist och feminist (sittande till vänster). (photo: )

Alexandra Kollontaj, socialist och feminist (sittande till vänster).

För hundra år sedan gick Petrograds arbetarkvinnor ut i strejk på den internationella kvinnodagen den 8 mars 1917. Det var kvinnliga medlemmar i bolsjevikpartiet som drev på för att göra den internationella kvinnodagen till en demonstrationsdag med strejker. Några dagar senare föll tsardömet samman och i oktober/november 1917 genomfördes den socialistiska oktoberrevolutionen.

Lenins resa 1917

Publicerad av Per Olsson

 (photo: )

Lenins resa: Vägen till revolutionen 1917 av Catherine Merridale skildrar revolutionsåret 1917 utifrån den tågresa som revolutionsledaren Lenin tillsammans med andra socialister gjorde för att nå Ryssland. Från första stund blev denna tågresa genom Tyskland en del i kampanjen mot Lenin och bolsjevikerna som anklagades för att vara köpta av den tyska krigsmakten. Den anklagelsen har sedan dess funnits i den arsenal av lögner som har riktats mot oktoberrevolutionen.

Februarirevolutionen 1917: Arbetarna störtar tsaren

Publicerad av Vincent Kolo

Arbetarkvinnornas strejk blev startskottet för februarirevolutionen. (photo: )

Arbetarkvinnornas strejk blev startskottet för februarirevolutionen.

I februarirevolutionen 1917 störtades den flera hundra år gamla ryska tsarregimen. Det var arbetarklassen i särskilt huvudstaden Petrograd som gjorde denna revolution, sporrade till handling av de heroiska kvinnliga arbetarna. Februarirevolutionens emblem blev den internationella arbetarklassens röda fana, som varit förbjuden under tsaren men nu plötsligt kunde ses överallt i hela den ryska huvudstaden.

Vilka var bolsjevikerna?

Publicerad av Jonas Brännberg

 (photo: )

Vänsterns politiska kamp inför den ryska revolutionen

Ryssland 1905 – Arbetarklassen visar sin styrka

Publicerad av Per-Åke Westerlund

 (photo: )

I år är det 100 år sedan ryska revolutionen 1917. Vi inleder vår rapportering med dess generalrepetition - revolutionen 1905.

Marxismen och kampen för miljön

Denna artikel har fler bilder Publicerad av Per-Åke Westerlund

Karl Marx skrev mycket om behovet av att ta hänsyn till miljön. (photo: )

Karl Marx skrev mycket om behovet av att ta hänsyn till miljön.

I dessa artiklar besvarar Offensiv två vanliga anklagelser mot marxismen när det gäller miljön, från högern och en del gröna aktivister, liksom från en del av vänstern. Den första är att Marx hade en alltför positiv syn på industrialisering och såg naturen som en obegränsad källa som kunde utnyttjas. Den andra är att marxismen bär ansvaret för några av de värsta ekologiska katastroferna i Sovjetunionen.

Leo Trotskij (9 oktober 1938): Vad är meningen med kampen mot ”trotskismen”?

Publicerad av Offensiv

Fram tills sin död den 20 augusti 1940 försvarade Leo Trotskij marxismens idéer och metoder och tog strid mot Stalins diktatoriska byråkratiska styre. (photo: )

Fram tills sin död den 20 augusti 1940 försvarade Leo Trotskij marxismens idéer och metoder och tog strid mot Stalins diktatoriska byråkratiska styre.

”Under fyrtiotre år av mitt medvetna liv har jag varit en revolutionär, under fyrtiotvå år har jag kämpat under marxismens baner. Om jag finge leva om mitt liv, skulle jag naturligtvis söka undvika det och det misstaget, men mitt livs allmänna inriktning skulle jag inte vilja ändra. Jag skall dö som en proletär revolutionär, som marxist, som en dialektisk materialist, och följaktligen som en oförsonlig ateist. Min tro på mänsklighetens kommunistiska framtid är inte mindre glödande. Tvärtom är den fastare nu än den var i mina ungdomsår… Livet är underbart. Må de framtida generationerna rensa det från all ondska, allt förtryck och allt våld, och njuta av dess rikedom”, skrev Trotskij i sitt testamente i februari 1940, bara ett halvår innan han mördades.