Jobbet gör oss sjuka

Publicerad av Louise Strömbäck

Tema: Kamp mot kvinnoförtryck, Arbetsmiljö

 (photo: )

Arbetsmiljöverkets vitbok om kvinnors arbetsmiljö som har kommit ut i år, på uppdrag av regeringen, visar på en ökande trend av arbetsrelaterad ohälsa bland arbetande kvinnor och generellt inom kvinnodominerade yrken.

Arbeten som till största del utförs av kvinnor, eller som anses vara ”kvinnliga”, har generellt en lägre status i samhället jämfört med yrken som främst utförs av män eller som anses vara ”manliga”.
Den lägre status som kvinnokodade yrken har visar sig i lägre löner och ofta även dåliga arbetsvillkor. Många kvinnor arbetar ofrivilligt deltid eller har osäkra anställningsformer.

Den psykosociala arbetsmiljön (hur trygg anställningen är, graden av inflytande och möjlighet till personlig utveckling i jobbet samt trivsel) är en viktig faktor bakom den ökande ohälsan och varför allt fler blir sjuka på jobbet. För kvinnor har det som kallas ”arbetssjukdom på grund av organisatoriska eller sociala faktorer” ökat med 83 procent i landet sedan 2011. Det är till stor del en fråga om stressrelaterade sjukdomar, och en stor del av ökningen har skett inom vård och omsorg (Sverige Radio Ekot den 6 mars).

Förutsättningarna för arbetet och arbetsmiljön är sämre inom kvinnokodade sektorer, vilket leder till större risk för ohälsa och att den anställda väljer att lämna arbetsplatsen. Inom kvinnokodade yrken utsätts fler, både kvinnor och män, för en högre fysisk och emotionell belastning till följd av arbetsvillkor och arbetsmiljö.
De flesta arbetande kvinnorna i Sverige idag arbetar inom offentlig sektor och inom kontaktyrken, där omsorg om människor är i fokus. Generellt har dessa yrken lägre löner och en hög emotionell belastning, vilken är en mycket underskattad riskfaktor när det kommer till arbetsmiljö.
Kontakten med människor kan bli en stressfaktor, särskilt när tidseffektivitet ofta står i fokus inom omsorgsyrken.
Arbetsmiljöverket tar i sin rapport upp hemtjänsten som ett exempel, vilken de jämförde med teknisk service som är ett mansdominerat yrke. Det visade sig att hemtjänsten, som är kvinnodominerat, hade betydligt sämre villkor.
Arbetsmiljöverket visar att även inom exempelvis handel har kvinnor och män ofta olika arbetsuppgifter. Kvinnor får ibland ”lättare” arbetsuppgifter, vilket kan ge motsatt resultat då det vid tunga lyft finns maskiner och skyddsutrustning medan lätta uppgifter inom handeln ofta innebär repetitiva rörelser som utförs under längre tid och utan hjälpmedel och därför kan orsaka skador.

Samhällets patriarkala maktstruktur leder till att kvinnokodat arbete värdesätts mindre än manskodat arbete, och då tillåts arbetsmiljön vara sämre och lönerna lägre. Det som krävs för att bryta trenden med en ökande arbetsrelaterad ohälsa bland kvinnor och inom kvinnodominerade yrken är att det tillsätts betydligt större resurser för att höja lönerna och minska arbetstiden och arbetsbördan genom att fler anställs. ■