Nej till marknadshyror

Publicerad av Kristofer Lundberg

Tema: Bostäder, Inrikespolitik, Klassklyftor

Hur attraktivt ett område upplevs kommer att spela större betydelse för nya Stockholmshyrorna. (foto: )
Hur attraktivt ett område upplevs kommer att spela större betydelse för nya Stockholmshyrorna. (foto: )

Oro, ilska och förvåning var den omedelbara reaktionen från förtroendevalda lokalt när de genom pressen möttes av att regionledningen i Stockholm vill införa "Stockholmshyror". Utspelet som först presenterades på DN Debatt är inte förankrat i folkrörelsen. Omkring 70 000 lägenheter kommer att påverkas.

I Stockholm har Hyresgästföreningen och tre kommunala bostadsbolag slutit en överenskommelse om en ny modell för att bestämma hyrorna. Överenskommelsen som har slutits i toppen av Hyresgästföreningen Stockholm kritiseras kraftigt av förtroendevalda gräsrötter som varnar för att man smyger in marknadshyra bakvägen Den berättigade frågan som alla boende och lokalföreningar ställer sig är: Varför ska hyresgästerna betala extra på sin hyra för bra lokal service, kommunikationer och så kallade ”goda lägen”? Detta är inte något som fastighetsägaren bekostar. I överenskommelsen ska nämligen läget spela in i hyressättningen i framtiden.
En lägenhet placerad i ett attraktivt område kommer därmed att få en högre hyra än motsvarande lägenhet i ett mindre attraktivt område. Detta kommer i sin tur att spä på klassegregationen. Det kommer oundvikligen att tränga undan vissa hyresgäster som inte längre kommer ha råd att bo kvar i de attraktiva områdena.
”Stockholmshyran kan ses som ett försiktigt steg på vägen mot marknadshyra”, kommenterar Dan Lucas på Dagens Nyheter Ekonomi den 19 februari.

Hyresgästföreningen Stockholms ordförande Simon Safari menar att ”Stockholmshyra ska göra hyressättningen mera rättvis”. Om så är fallet, varför jublar borgare och fastighetsägare?
Fastighetsägarna och de privata värdarna välkomnar den nya inriktningen.
”Det är bra och går i rätt riktning”, säger Christel Armstrong Darvik, vd för Stena Fastigheter, i Dagens Industri den 20 februari. Även ”Billy McCormac, vd för intresseorganisationen Fastighetsägarna i Stockholm, är positivt överraskad och tolkar det som att även Hyresgästföreningen har insett att det behövs en större marknadsanpassning,” skriver Dagens Industri.
”Stort. Hyresgästföreningen vill ha mer marknadshyra (Stockholmshyra)”, twittrade Jan Björklund, Liberalerna.

Redan idag har innerstaden högre hyror än förorterna, men med den nya modellen riskerar dessa att öka ytterligare. Det är idag runt 30 procent högre hyror i innerstaden jämfört med ytterstaden. Hur stor skillnad som är acceptabel för Hyresgästföreningens ledning framgår inte. Överenskommelsen som har slutits bakom stängda dörrar hade inte förankring i folkrörelsen, utan skapade genast debatt i lokalföreningar, på sociala medier och bland de som valts av medlemmarna att förhandla om hyrorna.

– Det här är ett utspel som inte är förankrat för fem öre med föreningarna i Stockholms stad. Det är inte heller förankrat med förhandlingsdelegationerna som är de som i slutändan ska förhandla hyror med fastighetsbolagen, säger Ragnar von Malmborg som är tillförordnad ordförande för Hyresgästföreningen på Södermalm, till tidningen Mitt i Stockholm.
Johan Johansson, ordförande i Lokala Hyresgästföreningen Linjalen på Södermalm: ”Är det fler än jag som ställer sig frågan vad i helvete Hyresgästföreningen håller på med, och om det här agerandet överhuvudtaget är förankrat bland de medlemmar som betalar föreningens förehavanden – och i sådana fall på vilket sätt?” Här hjälper man fullt medvetet till med att öka segregationen i Stockholm.
Kritiken presenterades även i ett eget debattinlägg på DN: ”Det är obegripligt att bärande delar av förhandlingsledet får vakna upp till något sådant utan förvarning”, svarade tre förtroendevalda i förhandlingsdelegationerna för Hyresgästföreningen:
Inga Allard, Henry Nilsson och P-A Waern.
”Förhandlingsdelegationernas uppgift är att enligt Hyresgästföreningens regler förhandla med fastighetsbolagen. Vi ska arbeta effektivt och konstruktivt. Hur ska vi kunna uppfylla de uppdragen om vi hålls i mörkret gällande avgörande frågor? Hur ska vi på kommande delegationsmöten kunna förklara det här?”
Till Stockholmsregionens lednings försvar ryckte förbundsledningen för Hyresgästföreningen genom dess ordförande Marie Linder tillsammans med förbundschefen Jonas Nygren och förhandlingschefen Erik Elmgren ut.
Att Hyresgästföreningens ordförande inte har fått med sig de förtroendevalda, utan undertecknar svaret med två högt betalda tjänstemän visar på den avgrundsdjupa klyfta som finns mellan toppskikten och gräsrötterna inom rörelsen.
”De som vill skjuta förslaget i sank påstår att detta är ett steg mot marknadshyror. Så är det naturligtvis inte”, skriver Mari Linder som ett svar på medlemmarnas oro och de förtroendevaldas protester.

Varför skulle då basen inom folkrörelsen vilja ”skjuta förslaget i sank” om det inte handlade om en rädsla för marknadshyror?
I övrigt svarar hon inte på kritiken, utan upprepar bara att ”En systematisering av hyressättningen är ett verktyg för att enklare kunna beräkna en lägenhets bruksvärde utifrån område, hus, lägenhetsstandard och service inom ramen för nuvarande lagstiftning.”
Artikeln fortsätter: ”Ett stabilt förhandlingssystem ger trygghet för hyresgästerna men också en trygg och säker långsiktig avkastning för fastighetsägare.”
Är det verkligen Hyresgästföreningens uppgift att möjliggöra fastighetsägarnas avkastning?
Ann-Margarethe Livh, Vänsterpartiets Bostadsborgarråd, försvarar Stockholmshyran.
– Utan ett rättvist regelverk för hyressättningen kan det braka i väg och bli orättvist. Hyressättningen kan sluta som rena vilda västern, säger hon till DN den 20 februari.
Hon har dock inte stöd av sin partivän Lars Ohly, som twittrade ut en saftig kritik mot överenskommelsen.
”En hyresgästförening som går fastighetsägarna till mötes om marknadshyror förlorar snart sitt existensberättigande”.

Medlemmar och förtroendevalda inom Hyresgästföreningen Stockholm bör samlas lokalt och på föreningsnivå för att diskutera fram hur man kan säkra demokratin och förhindra toppstyrning i organisationen.
Genom att samlas på stormöten för medlemmar kan man tillsammans lägga grunden för den kamporganisation som Hyresgästföreningen borde vara. Föreningarnas årsmöten i mars kan vara ett första steg i detta. ■